Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till fjälls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var saken uppgjord, packningen på ryggarna och
vi på väg till båtplatsen.
Ståtligt reste sig fjällen bakom oss. Det
snöglänsande Låktotjåkko och det vita Ladnatjårro
dolde sina hjässor i solbeglänsta moln.
Däruppe under järnvägen, där den skar sig in
i berget, låg ett märke efter järnvägsbygget och
rallarlivet, en massa vitmålade leksakskors inom
ett staket av trädgrenar, väl ej det enda minnet
av de norska hetärer, som likt 30-åriga krigets
kvinnohopar följde arbetslagen. Framför oss
träsket, begränsat av mörka höjder nederst,
genomskurna av silverstrimmor, bergbäckar från
snögränsen, och därbakom Lulletjårros och
Snuoratjåkkos snötinnar.
Vi sitta i båten. Nordlandsbåt, var det, ja!
Samma typ som våra gamla vikingaskepp, lätt och
smidig. Snabbt skär den igenom vattnet, som
ligger spegellugnt med nordosten susande högt
över våra huvuden för att ej nå ytan förrän utanför
Pieskenjurkas långa udde. Vi närma oss
Pålnoviken. Ingen rök, inga lappar. Kanske ligga de
på andra sidan fjället nedåt norska gränsen som
här går på få hundratal meters avstånd från oss.
Just som vi skulle lägga i land flögo två
vildgäss upp, svängde längre in åt viken och fällde i
kärret, där två bergbäckar möttes och krusade det
grunda, grönklara vattnet. Vi drogo upp båten
för att slå läger. Medan professorn gjorde upp
eld och karlarna buro vår packning till
lägerplatsen, bestego ingenjören och jag Pålnovare.
Det blev en ganska ansträngande vandring,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
