Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. I gästabudssalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Till fullo», svarade denne, »jag har färska bevis från
denna morgon, och jag har därtill ett fulltroget vittne i
jungfru Agnes.»
Och herr Johan omtalade, huru han fått se gossen på
loftsbron, och huru han sökt gripa honom.
»Fadren sitter fängslad i tornet», tillade han, »förmodligen
har gossen fört något bud till honom, men glömt sig
kvar. Det är Lars Olssons son i Nible», upplyste han, då
Jösse Erikssons blick frågande hvilade på honom.
»Ah, Guds död, den skurken lefver ännu ... I kunnen
se, ädla fru, hvilket uppstudsigt pack vi här hafva att
handskas med!»
»Dessa saker gå långt öfver mitt förstånd att döma om»,
gentog den fromma frun, »men hvad har då den stackars
bonden gjort, eftersom han skall försmäkta här i fogdens
torn?»
»Han har velat anklaga konungens fogde inför konungen
själf.»
»Om jag icke hört orätt», inföll grefve Hans, »så
berättade mig den ärevördige fader Berthel från Västerås, som
jag träffade i Husaby, och som tycktes noga känna förhållandena
i dessa trakter, att Nible hemman förlidet år lades
under slottet här och emot ägarens vilja. Är denne Lars
Olsson och ägaren till Nible samme man?»
Fogden bejakade frågan.
»Nå väl», återtog då grefven, »är det därföre han klagade
eller ville klaga hos vår nådige herre, konungen, så synes
det mig, som ... förlåten mig, fogde, jag vill ej blanda mig
i edert görande och låtande, ej heller tvista med eder, som så
vänligt varit min värd under färden genom edert fögderi;
men det synes mig, som om de utländske herrar, hvilka
kommit till välde här i landet, aldrig kunnat glömma det
land, som de dock lämnat och utbytt mot detta nya, utan
velat ändra allt här efter måtten i sitt gamla hemland,
och det förundrar mig mindre, att detta folk ser sorgmodigt
ut, som min ädla fränka nyss anmärkte, än att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
