Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. I gästabudssalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Han låter hälsa er och bedja om uppskof med domen
öfver de fem bönderna från Skedvi. Som I väl veten, ha de
svåra åren och de tunga skatterna gjort dem till tiggare från
att vara välmående män; de hafva hustrur och barn; om de
ryckas bort, skola barnen svälta till döds ... Engelbrekt
beder eder låta anstå med domen, tills konungen fått
kännedom om saken ...»
»Konungen, och alltid konungen», afbröt honom Jösse
Eriksson och slog sin knutna hand i ekbordet framför sig,
»skall det då aldrig blifva klart för dessa bönder, att konungen
icke är deras konung, utan ridderskapets och frälsets,
och att de hundarne skola lyda sina herrar och vara deras
undersåtar!»
»Det är en främmande lära för oss svenskar», återtog
svennen med lugn, »lagen är lika för alla, vi hafva själfva
gifvit oss den, och kungen hafva vi valt att lag styrka och
frid hålla, så har man sagt mig; och när lagen tillåter hvarje
svensk man att gå till kungen, i hvad sak han vill, så lärer
väl ingen våga säga nej, när lagen säger ja.»
»Du är väl bevandrad i lagen, ungersven, men konungen
står öfver lagen, och jag utför konungens bud! Det
förundrar mig för öfrigt, att Engelbrekt blandar sig i denna
sak ... han borde känna mig tillräckligt, så många år, som
jag setat fogde i Västmanland och Dalarne.»
»Där orätt sker, är det hvarje mans plikt att söka det
afvärja, och Engelbrekt liksom dalamännen i allmänhet vilja
blott rättvisa. Låt lagen styra, och hvarje klagan skall
försvinna ur Sveriges rike.»
»Det är ett djärft tal, du där förer, men kycklingen
kacklar, efter som hönan lärt honom ... Man utöder icke
nästet genom att plocka bort äggen; det är den gamla fågeln,
som skall plockas.»
»Är det Engelbrekt, I där syften på, fogde, så månde
ert tal vara djärfvare än mitt ...»
»Man säger mig, att stora skaror allmoge strömma till
Engelbrekt vid Kopparberget — förer han slikt tal där, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
