Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Mor Märta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viss otålighet i hela hans väsen. Man såg honom ett par
gånger hålla inne sin svarta häst och med handen öfver
ögonen blicka ut åt vägen, innan han skyndade att åter förena
sig med sina gäster.
»I synes vänta någon?» sporde grefven, sedan fogden i
sakta mak styrt sin häst till den förres sida.
Fogden svarade undvikande:
»Mina åligganden fordra vaksamhet, och», tillade han
med en sidoblick på Herman, hvilken red tätt efter vid sidan
af fru Richissa, »djärfheten synes tilltaga med hvarje dag.
Detta uppstudsiga folk ger en mer att göra än de holsteinska
grefvarne under ett helt fälttåg. Vid de fem såren — jag
skall dock ej tröttna i min herres tjänst!»
»Slemma tidningar hafva då inlupit, sedan vi skildes åt?»
sporde grefven.
»Sedan några år tillbaka har jag aldrig fått annat än
onda tidningar från landet ofvan älfven, grefve! Och nu rör
sig något på djupet, som måste kväfvas, innan det sticker
upp hufvudet.»
»Om så är, förutsättes det dock, att man når till djupet ...
Men jag vill ej inlåta mig vidare på detta ämne, jag har
nogsamt funnit att vi båda, I och jag, äro af skilda åsikter
härutinnan.»
Grefven ledde därefter samtalet på likgiltiga ämnen.
Under tiden hade hans dotter varit en tyst åhörarinna, ehuru
hennes blick blef allt mera tankfull, allt efter som hon hörde
den grymme fogdens tal. Om hon hörde något af hvad som
sedan yttrades mellan de båda herrarne, vilja vi lämna osagdt,
men det är föga troligt. Hennes tankar voro hos den bleke
gossen, för hvars moder hon lofvat fälla en bön hos fogden,
och hon eftersinnade så väl, huru hon på bästa sätt skulle
kunna utföra denna sak, som ock, huru det måtte kunna ske
i närvaro af den raske svennen, Engelbrekts budbärare. Ty
huru det var, så stod alltid han i hennes tankar bakom allt
sammans, färdig att utföra en djärf handling för hennes skull,
såsom det höfdes en sannskyldig riddare, och skulle hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
