Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Mor Märta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid att öfverväga. Han hade blott det klart för sig, att den
gamla kvinnan skulle räddas, det måtte nu ske huru som helst.
Mor Märta var icke infödd i Dalarne. Hon var född
och uppfödd i samma hem, som en gång var Engelbrekts.
Dennes fader hade många gårdar i Västmanland och västra
Uppland, af hvilka dock en del gått förlorade i den reduktion,
som beslöts på mötet i Nyköping 1396 under drottning
Margareta, och på en af dessa gårdar, som hette Uppsala i Siende
härad [1], var Märta född. Sin barndom och ungdom
tillbringade hon hos denne äldre Engelbrekt och följde sedan med
hans son, när denne gifte sig, till Kopparberget eller »berget»,
såsom det vanligen benämndes.
Här hade hon skött den unge Herman från dennes första
uppträdande i Engelbrekts hem, och svennens tidigaste
minnen knöto sig omkring denna gamla kvinna fullt ut lika
mycket som omkring hans fosterföräldrar.
Därföre betogs ynglingen af en sådan oro, när han af
samtalet mellan Agnes och fogden hörde, hvarom fråga var,
därföre sprängde han nu fram öfver stock och sten, där det
var någon möjlighet att tvärs genom skogen eller öfver fältet
förkorta den krokiga byvägen.
Det enda som oroade honom var, om fogdefolket tagit en
annan väg från Hamra och möjligen således begifvit sig
tillbaka till Borganäs; ty Hamra låg då, såsom ännu i dag, norr
om Håfran. Men var detta händelsen, måste han fortsätta
vägen ända fram till Hamra, för att sedan sjöledes kunna
förfölja sin fiende. Allt berodde på hans hästs snabbhet, men
han kände dennes styrka och uthållighet, och han klappade
förtroendefullt djurets skummiga bogar. Han skulle, han
måste hinna fram i rättan tid, antingen det sedan blef att
fullfölja sitt mål öfver sjön, eller att rida tillbaka till stora
landsvägen, — han borde äfven i detta senare fall komma
före fogden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
