- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
51

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Mor Märta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Nu, fader Elof, nu skola vi med kraft drifva döden bort
från kungsvägen, det är ett arbete, som höfves oss! Men jag
vill göra, hvad din son började, jag vill rädda Märta, eller
också skall du se mig liksom din siste son ett lik, innan sol
rinner i skog. Säg mig nu blott, hvilken väg togo
bödelsdrängarne?»

»I det arbetet följer dig Elof, och solen skall ej se
honom lefvande längre än dig, så höre mig Gud och Sankt Erik
konung!»

»I det stora kungsarbetet, ja ... där, fader Elof skola vi
handla som en man, och där behöfvas många flera än vi, men
gamla Märta tager jag på min egen del, det är en sak för
sig, som ej får kosta tvenne mäns lif. Du skall dock hjälpa
mig. Skynda genom skogen väster ut, de våra från
Jätturvallsstugan behöfva veta besked både om det ena och det
andra. På utsatt tid skall jag vara på tinget hos eder.
Men ... hvartåt drog fogdefolket?»

»De togo härifrån vägen norr ut till de närmaste byarne
öfver Ifvarshytta och Östraby. Säkert komma de fram åt
stora vägen vid Västerby ...»

»Och hvaraf vet du detta?»

»Jag mötte byfolket i skogen här, när jag vandrade
hitåt ...»

»Nå väl, laga att Mats Ersson i Västerby får säkert bud
att hålla sig färdig ... Jag behöfver honom. Kommer jag
ifrån denna ridten med lifvet, så skall han taga hand om
den gamla.»

Med dessa ord kastade sig svennen åter i sadeln och var
om några ögonblick försvunnen bakom slaggvarpen.

Fader Elof gick med fasta steg i riktning västerut.

*



Emellertid hade grefve Hans med fogden och de båda
fruntimren i sakta mak fortsatt sin ridt norr ut. En viss
förstämning var rådande sedan skilsmässan från den raske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free