- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
92

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

osynliga vingslag de heliga orden och skänkte liksom helgd åt
hjärtats tysta tankar. Den tanke, det beslut, som lefver kvar
i hjärtat och liksom gror sig fast där inför altaret, inför
Herrens anlete, den tanken och det beslutet äro icke af ondo.
De gälla en rättmätig sak — människans allra heligaste.
Knappast har någonsin en latinsk mässa fått sådana ord, som
de, hvilka i denna stund inbrändes i hjärtat hos hvarje man
och hvarje kvinna, vare sig inom templet med dess vigda ljus
eller utom det under den blå himlen med stjärneblossen.
Farans öfverhängande närhet hade fått en väldig tolk i de
fem kistorna, de döde talade här ett språk, som förstods af
alla, och i ett nu stod bakom allt ett mål, stort och högt och
gemensamt för alla — fosterlandet. Och här timade i själfva
verket intet nytt. Martyrernas blod framlockade de härligaste
skördar. Förföljaren väpnade tusende mot sig för hvarje offer,
som föll för hans grymhet.

Bland alla de ansikten, som här från gränsskillnaden
mellan lifvet och döden blickade en oviss framtid till mötes,
var det i synnerhet tvenne, hvilka lifligt uttryckte
växlingarna mellan vreden vid första åsynen af de fem offren och
det manliga beslutet af själfuppoffring för ett högt och ädelt
mål, allt efter som kyrkosången och mässan söfde de
stormande lidelserna till ro. Det ena af dessa ansikten befann
sig inuti kyrkan, dock något på sidan om koret, i en
fördjupning invid en pelare. Det var ett lifligt, uttrycksfullt
anlete med öppna och ädla drag. Det andra syntes längst
bort på kyrkogården, nära muren invid porten, och hade ej
några matta strålar från ljusen i kyrkan trängt fram till
stället, där det visade sig, hade det i skymningen knappast
kunnat skiljas från den mörka muren. Den, som sett dessa
båda ansikten vid sidan af hvarandra, skulle haft svårt att
vid första anblicken säga, hvilket som var mest tilltalande.
Kraft och mod och beslutsamhet talade ur båda; må hända
voro till och med själfva anletsdragen hos det senare, det som
syntes vid kyrkogårdsmuren, mera regelbundna, fast det nu
befann sig i en ofördelaktig dager. Men det låg något mörkt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:53 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/engelbrekt/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free