- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
106

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Kunde jag förstå honom rätt», inföll Kettil, »så aktar
han lägga sig till något bergsbruk här uppe. Han sporde
noga om trakten här omkring, och en bergskunnig munk från
Västerås var hos honom.»

»Grefven sitter i Sveriges rikes råd och skall stå i stor
gunst hos kungen, såsom det blifvit mig berättadt. Han har
också stora förläningar. Dock stode det ej så illa till i
landet, om hvarje utländsk man vore så till sinnes som denne
grefve.»

»Mig synes», genmälte Kettil, med ens helt allvarsam,
»som om vi nu som bäst höllo på och sjöngo sista versen.
Gud bättre ... hur länge menar du, Engelbrekt, att slikt
skall räcka?»

»Så länge Gud vill, Kettil, han väger med jämnan vikt!»

»Men hela Dalarne brinner som en smältgrop; antingen
blir här i bygderna ett regemente på stigmans vis, eller också
blifva vi trälar alla, jag sade det, Engelbrekt.»

»Väl ser det så ut, men Gud gör väl nåd sent omsider!»

Nu inträdde Herman. Såsom seden var, satte han sig
helt tyst vid bordet såsom blott åhörare till det samtal, som
de äldre männen förde. Men Kettil gick till skåpet och
framtog ytterligare en bägare öl, som han satte framför svennen.

»Jag har sagt det förr, och jag säger det än, Engelbrekt»,
fortsatte han därpå, »hårdare nöd, än som vi nu lida, kan ej
komma öfver oss, och du, Engelbrekt, är mannen, som skall
stå oss bi. Skär upp en budkafle ... innan ett halft
månhvarf skall hela dalallmogen hafva rest sig, och vi drifva
denne blodsman Jösse Eriksson för alltid från Dalarne och
från Sveriges rike ...»

»Du ser icke långt framför dig, Kettil», afbröt
Engelbrekt den ifrige talaren, »när du talar sådana ord. Vi hafva
dock gifvit konung Erik vår ed, och han är en mäktig herre,
som råder öfver trenne riken.»

»Måtte han så visst råda öfver tio konungariken och
ännu ett», inföll den hetlefrade Kettil, »sanningen är dock
mäktigare än han, och för sanning och rätt vilja vi lefva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free