- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
126

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mera vann hon icke, ty tornet Kärnan det är Sveriges
allmoge ...»

»Sveriges allmoge följde väl med herrarne och riket...?»

»Nej, nej ... Sveriges allmoge visste intet af hvad som
försiggick i Kalmar och tillfrågades aldrig ... Och laglig
konung i Sverige blef icke konung Erik förrän vid Mora
stenar 1396, ty herrarnes val i Skara St. Barnabas dag [1]
samma år gjorde honom icke till laglig konung.»

Grefven gjorde stora ögon, och äfven den gamle patern
lade med en viss häpnad sina händer i kors öfver bröstet.

»Det förvånar eder, stränge herre», fortsatte Engelbrekt,
»men sådan är saken i verkligheten. Herrarne hafva handlat
och vandlat med Sveriges rike, som om det varit deras
ägendom, men de hafva därvid glömt det viktigaste, och det är
Sveriges allmoge.»

»Och I viljen då, att denna allmoge skall deltaga i så
viktiga ärenden som förhandlingarna på herremötena, deltaga
i konungaval ...?»

»Icke jag, utan lagen, Sveriges rikes lag vill det, grefve
Hans.»

Nu uppslogs dörren till ett angränsande rum, och en af
grefvens svenner stannade på sidan om dörren, i det han
tillkännagaf, att middagen var i ordning. Grefven lät genast
sin allvarsamma min fara och inbjöd med en vänlig åtbörd
och lika vänliga ord bergsmannen att med honom dela
resekosten. Äfven Herman, som under herrarnes samtal stått
tyst vid ett af fönstren, inbegreps i grefvens bjudning.

I rummet, där middagen intogs, befunno sig fru Richissa
och Agnes. Munken läste en bön, och därefter tog man plats
vid bordet. Stämningen var dock i allmänhet allvarsam, och
oaktadt grefven sökte göra allt, för att få ett lifvadt samtal
i gång, ville det icke lyckas. Hans dotter, som eljest brukade
så väl förstå honom, var nästan mera förstämd än någon af
de andra, och en gång, när grefven länge hade betraktat henne,


[1] Den 11 Juni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free