Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att följa sig, hvarpå båda gingo till den dörr, som ledde in
till fruntimmernas rum. Dessa bebodde tvenne rum. I det
yttre befann sig ingen. Men så fort grefven inträdde,
öppnades dörren till det inre rummet, och fru Richissa utträdde.
Hon var blek och upprörd, men grefven tycktes icke
lägga märke därtill.
»Låt mig bedja eder, min ädla fränka», sade han kort
och bestämdt, som om det legat mycken vikt på, att hans
ord snabbt uppfattades och lika snabbt sattes i verket, »låt
mig bedja eder skynda in till fogden, medan jag för några
ögonblick nödgas lämna honom.»
Fru Richissa nickade vänligt och försvann.
»Ruprecht», sade då grefven, »du vet, hvar S:t Örjans
gillehus är beläget?»
»Ja!»
»Skynda dit och laga att du får träffa Engelbrekt samt
lämna detta bref från mig!»
Grefven satte sig på en liten bänk vid sidan af ett ljus,
som belyste en liten madonnabild af silfver. Madonnans blick
tycktes hvila på honom, men han märkte det icke, ej heller
att bönpallen var fuktig af tårar. Han framtog ett stycke papper
och skref därpå några rader, sammanlade brefvet och
öfverlämnade det åt den trogne tjänaren.
»Se här», sade han, »det är af yttersta vikt, att
Engelbrekt får detta bref så skyndsamt som möjligt. Men var
försiktig, väck ingen onödig uppmärksamhet. Passa på, när
Engelbrekt gått ut ur gillehuset. Var framför allt försiktig,
när du aflägsnar dig härifrån gården.»
Svennen nickade förtroendefullt och skyndade ut.
Grefven blef en stund sittande på bänken, men hans tankar voro
helt och hållet upptagna af konungen och fogden och den,
som han nyss tillskrifvit.
»Det är dock af vikt», mumlade han sakta för sig själf,
»att konungen får veta sanningen!»
Därpå reste han sig upp och gick tillbaka till den stora
salen, där fogden som bäst höll på att öfvertyga fru Richissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
