Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildade tillsammans för några ögonblick en stor boll, som
rullade fram öfver ängen. Engelbrekt ilade fram på den ifrån
Väsby mot Sala kyrka ledande vägen. Han ville hinna upp
och genskjuta dessa nattliga kämpar.
Men bollen rullade undan med en tilltagande hastighet,
ett svagt rop hördes, och så var allt försvunnet och liksom
bortblåst från ängen.
Ett ögonblick öfverlade Engelbrekt med sig själf, om
han ytterligare skulle förfölja dessa undanilande skuggor. Men
dels nödvändigheten att skaffa hvila åt sin uttröttade häst,
som efter den sista milens stormridt var mycket medtagen,
dels de tankar af högre art, som uppfyllde honom, förmådde
honom att afstå från detta beslut.
Han red fram mot den gamla kyrkan och till
sockenprästen, där han fick husrum och hvila öfver natten både för
sig och sin häst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
