- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
260

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En sakta knackning hördes på dörren, och när den
öppnades, steg en ung flicka in. Det var jungfru Brita
Olofsdotter.

»Nu är allt i ordning», yttrade hon brådskande och
halfhögt, »edra svenner vänta bär utanför. Skola de komma ...?»

»Ja, ja», svarade herr Erik lika brådt, och ett par män
trädde in, togo varsamt den ännu i dvala försänkte riddaren
och buro honom ut.

Erik Axelsson och jungfru Brita försvunno med detsamma.
Endast drottningens läkare och Engelbrekt stodo kvar.

Men äfven de aflägsnade sig snart, och gubben följde
Engelbrekt ned genom slottsträdgården. Här under den
ljusblå sommarhimmeln tycktes minnena strömma öfver den gamle,
framkallade af mannen, som en gång mött honom vid
Kälfvesten, och han öfverlämnade sig åt dem med samma
begärlighet, som arkens invånare åt hoppet att snart få beträda en
grönskande jord.

»Det var vid jultiden för tre år sedan», sade han, och
det hördes på själfva hans röst att han njöt af att återkalla
dessa minnen, »det var vid jultiden, som drottningen drog
till Sverige. Nils Erengislesson på Ulfåsa låg sjuk, och
drottningen begaf sig dit från Vadstena, fast hon redan var sjuk
och jag afstyrkte henne från denna färd, liksom ock
priorinnan, den fromma syster Bengta Gunnarsdotter, gjorde det,
men våra böner hjälpte icke. Jag följde drottningen till herr
Nils, där talades mycket om Vadstena-klostrets stiftarinna,
den heliga fru Brita, och om huru hon ofta plägade vandra
till fots från Ulfåsa till Vadstena, då hon brukade hvila vid
Kälfvestens kyrka, och så fick den fromma drottningen den
tanken, att också hon borde vandra den långa vägen till fots
midt i smällkalla vintern. Och allt gick så fort, det var,
som om hon anat sin förestående död och velat skynda undan
med allt. — Jag såg henne bedja tillsammans med fru Märta,
herr Nilses husfru, och jag lämnade sakta rummet och gick
in till den sjuke herr Nils, och när jag kom ut, var
drottningen försvunnen. Ingen hade sett henne, ingen visste,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free