- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
268

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ganska besvärlig och hade genom sin närgångenhet kunnat
hafva ledsamma följder.

Vid en afsatts i trappan stodo några af konungens
drabanter och småsvenner, och ehuru de tydligt sågo Engelbrekt
komma, gjorde de ingen min af att vilja lämna plats för
honom. Tvärt om hördes redan tämligen högt ett och annat
yttrande, syftande på hansestäderna och deras många
beskedliga handtlangare, såsom en af hvilka de tycktes vilja taga
Engelbrekt, förlåtligt nog af hans allvarsamma klädsel
slutande till, att han ej hade tillträde till konungen jämte de
hanseatiska sändebuden, utan att han skulle afbida deras
ankomst.

Att helt enkelt upplysa de öfvermodiga svennerna om
deras misstag hade båtat föga, då de sannolikt icke skulle
hafva satt någon tro till Engelbrekts ord. Denne sade
därför med en ton, som mer än riddardräkten tillkännagaf, att
han ej var van att dagtinga med underordnade:

»Gifven rum, svenner!»

Den befallande stämman tycktes slå hela skaran med
häpnad, och hon delade sig för att lämna trappan fri. Men
med ljudet af den myndiga rösten försvann äfven verkan af
densamma. Ett par af de längsta svennerna intogo åter sin
förra plats, och ett trotsigt hånlöje spelade i deras smilande drag.

»I talen ur myndig ton», yttrade den ene helt vårdslöst,
»I torden behöfva den lilla upplysningen, att endast riddare
kunna befalla öfver konungens svenner.»

En mörk flamma ljungade fram ur Engelbrekts öga, och
han lyfte redan handen att skjuta den stolte svennen åt sidan,
då en mörk riddarskepnad, kommande trappan utför, visade
sig bakom svennerna.

»Hvem djärfves neka en svensk riddare tillträde till
konungen?» hördes riddaren fråga.

Svennerna sprungo åt sidan, som om de varit maskiner,
hvilka blifvit satta i rörelse genom tryckningen af en
hemlig fjäder.

Utan att bevärdiga dem med en blick, fortsatte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free