Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alla sågo med förvåning och häpnad på mannen, som
vågade tala sådana ord. Konungen tycktes öfverlägga med
sig själf. Slutligen sade han:
»Du för ett djärft språk, min gode man!» — Och
därefter tillade han, »riksens råd skall undersöka eder sak, låten
eder därmed nöja. Dragen försorg om, att skrifvelsen till
rådet uppsättes», konungen sade detta till en af riddarne,
hvarpå han åter vände sig till Engelbrekt, »du kan på
eftermiddagen hämta brefvet hos kansleren!»
Det glänste till i Engelbrekts öga, som om en solstråle
tittat in i hans hjärta, men konungen stod där så kall och
stel, och hans anletsdrag voro så hårda, att solstrålen åter
skygg flög sin kos.
I detsamma öppnades dörrarna i ändan af salen, och en
riddare anmälde de lybske sändebuden. Konungen och hertigen
gingo uppför trapporna till tronen, och det blef med ens
mycken rörelse i salen.
Engelbrekt vek åt sidan och nalkades dörren, under det
han såg de lybske herrarna inträda.
I dörren vände han sig om och kastade ännu en blick
på konungen.
Han satt nu på tronen med krona och spira, och vid hans
sida hertig Bogislaus. Men samma högdragna likgiltighet låg
utbredd öfver konungens marmorstela anlete, och hertigen
satt och nickade hemlighetsfullt åt en af de på sidan stående
riddarne.
Synen tycktes på Engelbrekt göra en egendomlig verkan,
och det vemodsfulla leendet lekte åter på hans läppar. Hans
blick utvisade ganska tydligt, att han i mannen på
konungatronen icke såg en konung. Säkert är det också, att
konungatronen och spiran icke göra hvarje man till konung.
I det yttre rummet stodo drabanterna på ömse sidor om
dörren samtalande med hvarandra, och längre bort vid ett af
fönstren några riddare. Alla tycktes vara lifligt upptagna af
samtalet, och af de många blickar, som riktades på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
