- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
294

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294 engelbrekt engelbrektsson.

Hvad han vill, det må han själf veta . . . Måhända skall han
följa grefve Hans, ty där rustas i fogdegården till afresa.»

Herman skiftade färg vid dessa ord, oeh det undföll icke
paterns skarpa öga. Så mycket som Herman under denna tid
sysselsatte sig med tankarna på Agnes, och så ofta som han
genomgått allt hvad som tilldragit sig rörande Agnes ända
från den stund, då han första gången såg henne i båten på
Jätturn, kunde han icke skilja sig från den tanken, att
fogdens ankomst icke blott stod i samband med grefvens afresa,
utan att den stod i alldeles eget samband med densamma.

Munkens blick följde uppmärksamt hvarje växling i
Hermans uttrycksfulla ansikte.

»Jag äger krafter nog», utbröt denne plötsligt och reste
sig upp, »jag vill till häst i morgon dag!»

»Bråda beslut äro sällan goda, Herman», inföll patern,
hvars öga dock fortfarande med välbehag följde svennens
rörelser. »Eget förefaller det mig ock, att grefvens afresa skall
fresta dig att spilla ditt unga lif, då du väl vet, att det kan
offras för något vida högre . . . Lita på mig, här vänta oss
bistra tider, då Sveriges land kan behöfva en stark arm och
ett modigt hjärta. Se Engelbrekt, din fosterfader, väntar att
finna dig på din plats, son, när stridsluren kallar . . .»

»I viljen väl ej, fader Johannes, att medan jag väntar
därpå, jag skall låta huggormen lefva, om jag kan med min
fot trampa sönder hans giftiga hufvud.»

»Du talar till hälften i gåtor, son», genmälte munken,
»lyckligtvis har jag nyckeln till dem. Johan Wale eller
huggormen, om du hellre vill kalla honom så, skall ej nå det
byte, du syftar på. Grefve Hans är förberedd . . .»

»Han skall ej nå sitt bvte», upprepade Herman, »veten
I då så visst, hvilket högdjur det är, ban jagar?»

»Jag vet det . . .»

»Så sägen det då fritt ut, om jag skall tro eder.»

»Tror du, Herman, att äfventyret på Jätturn är en
hemlighet för mig?» sporde munken. »Jag vet, att du där
räddade grefvens dotter, om icke från döden så från något, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:53 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/engelbrekt/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free