Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag kommer igen i afton», sade Kerstin, men han hörde
icke grefvedottern säga något.
När dörren tillslutits efter Kerstin, nalkades grefvedottern
fru Richissa, som dock ej tycktes vara hugad att redogöra
för sin sorg.
Slutligen inkommo ett par tjänare, hvilka tycktes
sysselsatta med inpackning af saker, och det syntes aldrig vilja
taga slut.
Det var redan långt lidet på eftermiddagen, och Kerstin
skulle väl snart återvända.
Då ändtligen aflägsnade sig tjänarne ur rummet, och det
blef alldeles tyst där inne.
Nu lämnade Erik sitt gömställe och gick fram till dörren,
som han öppnade.
Jungfru Agnes satt vid fönstret med handen under kind,
och, som Erik tyckte, hade hon fällt tårar.
»Från Herman Berman», sade han halfhögt och lade
brefvet framför henne på fönsterbänken.
Agnes såg med förvåning och oro på gossen, och hennes
hand darrade, så att hon knappast kunde fatta det lilla brefvet.
»Det var allt sant hvad som Kerstin sade», fortsatte Erik,
menande sig med sina ord böra styrka den oroliga flickan
i hennes beslut.
»Kerstin! Huru vet du, hvad hon har sagt?» frågade
Agnes.
Erik omtalade nu, huru han kommit upp, och huru han
blifvit uppehållen samt hvarför han gömt sig.
»Läsen I brefvet», tillade han med en öfvertalande ton,
»Herman har nog gjort eder så pass mycket, stolts jungfru,
att I kunnen villfara denna hans begäran.»
Ett matt leende drog öfver den sköna flickans anlete.
Hvad hade icke hon vågat för honom, som räddat hennes
lif? Det var mera en lycklig tillfällighet, att man i
allmänhet förblifvit i okunnighet om hennes utflykt till gillehuset
natten mellan den 18 och 19 maj. I sitt upprörda tillstånd
vid den olyckliga tilldragelsen och i förskräckelsen öfver den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
