- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
13

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Objudna gäster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svennen och framtog under sin tröja ett pergamentsbref,
hvarvid ett stort sigill hängde, som fogden genast igenkände för
konungens.

»Ett bref från konungen!» utropade fogden.

»Ja, och som gått besynnerliga vägar, ty rätteligen skulle
det väl hafva framkommit förliden sommar, efter som
mannen här säger.

»Hur har du fått brefvet, man?» frågade fogden häftigt.

»Med förlof, nådig fogde, Eskil är mitt namn, och jag är
fiskare under Gripsholm ...»

»Fort, karl, hvar har du fått brefvet ...!»

»Nådig fogde, jag är fiskare under Gripsholm, och min
stuga ligger vid stranden af Mälaren. Jag var ute och
vittjade mina garn, det var nu förliden Sankt Hans tid, då det
hade varit ett Herrans väder om kvällen ...»

»Herr Karl Kristersson och fru Ebba», anmälde en
småsven i dörren. Fogden blef allt mera otålig. Brefvet lockade
honom vida mera än de förnäme herrarna, hvilka nu började
anlända, den ene efter den andre.

»Jag såg brefvet», började svennen, som haft fiskaren med
sig och som förstod att det för ögonblicket framför allt gällde
skyndsamhet, »jag såg brefvet hos mannen här, när vi nu
senast redo till Gripsholm i edra ärenden. Jag förstår ej
skrifvet, men det anade mig, att brefvet var ett viktigt bref, helst
som mannen berättade mig, att tvenne herremän stridt med
hvarandra om natten, och att därvid den ene kastat brefvet
ifrån sig ned i sjön.»

En stråle af fröjd glimmade i Jösse Eriksson öga, och
hur brådt det än var, kunde han icke låta bli att granska
det kungliga sigillet.

»För ned mannen», sade han darrande till svennen; »när
riddarne dragit sina färde, vill jag närmare förhöra honom.»

Han ägnade därpå hela sin uppmärksamhet åt brefvet
och gjorde en rörelse med handen för att slita upp inseglet
och göra sig förvissad om innehållet, då häftiga steg hördes
stanna utanför dörren. Fogden märkte det knappast i sin ifver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free