Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kungabrefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»När fingen I först kunskap om bonderesningen?» sade
han plötsligt till Johan Wale, som under hela tiden stått vid
samma fönster, där kort förut grefve Hans blickat ut öfver
folkhoparna utanför slottsporten.
»För en vecka sedan», svarade han, »allt har gått så tyst
till väga. Jag sände genast bud till eder, men, som jag
nämnde, svennen återkom med oförrättadt ärende, ingenstädes
fanns en genomgång hit ner.»
»Och hvarför hafva de fördömda bönderna nu dragit å
stad?»
»Skatten, som I låtit uppbära...!»
»Äro de då ifrån sina sinnen, dessa barkätare? Mena de
då, att konungen icke skall hafva någon skatt af denna
landsända? Men vänta, Engelbrekt ... du skall vid S:t Knut, få
lära dig att vackert blifva hemma, om också icke allt går
efter din vilja!»
Han började vid dessa ord vandra upp och ned genom
salen med händerna på ryggen. Johan Wale, som redan flera
gånger varit i begrepp att afbryta honom, men först velat
afbida ett rätt gynnsamt tillfälle, lade nu, när Jösse Eriksson
under sin vandring kom tätt förbi honom, sin hand på
dennes axel och sade halfhögt:
»Hafven I icke själf, fogde, denna gåtas lösning i
handom ?»
Fogden såg upp och spände sina ögon i talaren, som om
han icke begripit ett ord.
»Det mannen håller kärt», fortsatte Johan Wale, »det
behärskas han af ...»
Pupillerna i Jösse Erikssons grå ögon drogo sig
tillsammans. Hans ansikte fick ett uttryck af bitterhet, under det
han tycktes till hälften fatta meningen af sin underfogdes
ord, ehuru han älskade att liksom droppe för droppe suga i
sig densamma och icke gå miste om det minsta grand. Det
var blicken hos en girig, som förlorat en säck guld, men
njuter vid berättelsen om sättet att återvinna den.
»Det mannen håller kärt», upprepade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
