Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kungabrefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af den senare. Och föga kännen I Herman Berman, om I
ett ögonblick kunnat tro, att han skulle göra något efter eder
befallning. Min fosterfaders öde står i Guds hand, likasom
mitt eget; ske hans vilja i detta som i allt annat!»
Men det var just emedan borganäsfogden så väl hade
genomskådat sin fiende, som han försökt detta medel att locka
honom till att skrifva.
Han ville nämligen vinna tvenne saker, Engelbrekts fall
lika väl som Herman Bermans. Det förra hade han
gemensamt med sin öfverfogde, det senare var hans eget. Det förra
slant honom vid fångens vägran ur händerna. Det senare var
däremot så mycket säkrare. Men för att vinna detta, behöfde
han icke själf vara verksam. Fogden Jösse Eriksson skulle
förträffligt förstå att drifva denna sak igenom; han (Johan)
behöfde blott på sin höjd hjälpa till att skärpa smärtan och
tusendubbla kvalen i dödsögonblicket.
Därför lades icke mera herr Johans hand hejdande på
Jösse Erikssons, därför föll han ej mera denne i talet.
Men Jösse Eriksson var utom sig af vrede och harm.
Hans öga var blodsprängdt, och hans hand darrade.
»Du hånar, fånge», röt han och han slog sin knutna näfve
mot dennes mun, »men vid S:t Knut, du skall icke med lifvet
komma ur detta rum, förrän brefvet är skrifvet. Man skulle
tro, att du i dina kedjor vore herre här på Västerås slott, så
högt spänner du bågen.»
»Herre är den, som icke låter sig af kroppslig smärta
betvingas. Eller hvad kan du hota med, fogde, där du står
i all din glans med tusendes blod på ditt arma samvete, hvad
kan du hota mig med, som icke slutar med döden ... Se här,
jag är eder fånge, I hafven mig i edert våld, tagen mitt lif,
men min hand skall aldrig skrifva eder till viljes, så länge
mitt hjärta slår, måtten I också hugga mig sönder bit för bit.»
»Du sade det själf, eländiga upprorsman, det skall blifva
din lott, om du icke fullgör min vilja ..., hand och fot och
arm och ben, bit för bit skall du styckas, blott din högra
arm och hand skall gömmas till sist, och vägrar du ändå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
