Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfriga fogdarna äro, undergräfves och söndersmulas detta
förtroende, och då kan intet uppehålla konung Eriks krona.
Ekens rot är och blir densamma, men frätes kronan af mask,
så vissnar hon bort.»
»Och en annan kommer i stället ...»
»Du sade det, en annan kommer i stället, och det blir
också följden här, om konung Erik icke genomskådar den
väfnad, som blifvit lagd för hans ögon.»
»Det tyckes han dock icke göra, ty helt annorlunda går
det nu till än i salig drottning Margaretas tid, Gud hennes
själ nåde? Så icke tyckes han hafva mycket kvar af den
ädla fruns lärdomar ...»
»Det olycksaliga kriget har dragit hans tankar och sinne
ifrån hans riken», sade grefve Hans, medan han tankfull
skrapade tillsammans pergamentsbitarna från bordet, »men
han måste väckas till besinning. Melcher, hans ögon måste
öppnas. Jag vill själf draga ned till Köpenhamn ...»
»I viljen själf, käre grefve», utropade den gamle
trotjänaren och gjorde stora ögon.
»Ja, ja, jag har länge haft det uppsåtet, och därför, ser
du, var det som jag skickade efter dig. Den förflutna dagens
händelser hafva påskyndat utförandet af mitt beslut, jag ville
redan i morgon sitta upp och draga å stad. Men först må
dock min dotter återkomma från Räfvelstad, dit hon följde med
jungfru Karin Karlsdotter och fru Ebba Krummedik, likaså
vill jag först se min fränka fru Richissa. Om ett par dagar
skola de dock vara här, och då, Melcher, lämnar jag min
dotter och mina egendomar i dina och fru Richissas händer.
Du vill ju skydda dem som fordom?»
Den gamle mannen sade intet. Han lade blott handen
på sitt hjärta och böjde hufvudet.
»Nu skall du hvila ut, gamle Melcher, efter din långa
ridt, i morgon få vi talas närmare vid.»
Därmed lämnade de båda männen rummet, och kort
därefter syntes icke mer något ljussken ur Jösse Erikssons rum
på Västerås slott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
