Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och så hade han ridit uppåt Dalarne.
Det kunde hafva förflutit ett par veckor därefter, så kom
en dag Karin inspringande i tornrummet, där Agnes satt och
sydde sköna blommor af silfver och guld på violblått flöjel.
Karin såg bestört ut och lade ett hopviket papper på
flöjelsduken, just där nålen skulle trädas ner.
»Hvad är det», frågade Agnes.
»Jag fick det nu på morgonen, medan jag höll på att
plocka blommor åt eder, stolts jungfru. En herresven
lämnade mig det och hviskade i örat på mig: till stolts Agnes!
och när jag vände mig om, såg jag honom försvinna bland
träden i skogen.
Agnes bröt inseglet och läste:
»Jag bidar edert svar, Agnes. Dagarne rinna undan, och
snart hafva vi hunnit den, då mitt löfte skall gå i
fullbordan. Dock må jag säga eder det, att hvarje forskning efter
ungersvennen är fåfäng. Melcher Gjordsson skall gifva eder
bättre besked!»
En dödstystnad inträdde, och Karin såg förskräckt, hvilken
verkan brefvet hade på hennes matmoder. Hennes ögon stodo
stilla, och hela hennes anlete öfvergöts af en ytterlig hvithet,
medan hon krampaktigt tryckte händerna mot sitt hjärta. Så
satt hon några ögonblick orörlig som en marmorstod.
Men så flammade det till i hennes ögon, och en rodnad
tändes på hennes kind. Hon reste sig upp och fattade
tärnans hand.
»Karin!» utropade hon, »jag har funnit det! Lämna
mig nu ensam; i afton, när allt är tyst, då vill jag tala
med dig.»
När Karin försvunnit, stod ännu länge den bleka flickan
försjunken i tankar, men åter flammade det till i de stora
ögonen, och hon knäppte bedjande tillsammans sina händer.
Ögonblicket därefter låg hon på knä framför madonnabilden
på bönpallen.
Några dagar därefter återvände Melcher Gjordsson till
slottet. Om aftonen, sedan han slutat dagens bestyr, satt han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
