Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och taga fogden till fånga och tvinga honom att själf lösa
Hermans kedjor ... med tjugu raska svenner vill jag utföra
det verket. Det kan nog vara, att vi spilla våra lif, men de
lära föga betyda, och fogden skall se, huru frimodigt en går
i döden för den man håller kär.»
Engelbrekt reste sig upp vid dessa gossens ord och lade
sin hand på hans hufvud.
»Gud välsigne dig, gosse!» sade han, »och gifve framgång
åt ditt företag; du skall få din önskan uppfylld. Tjugu raska
svenner skall du själf få utvälja bland mitt folk här på
gården.»
Jublande af fröjd försvann gossen.
De båda männen sågo länge efter honom, tills Engelbrekt
bröt tystnaden med dessa ord:
»Du skall se, Johannes, att han drifver sin sak igenom.»
»Dock vore godt», genmälde munken, »om en större styrka
följde honom och vore till hands ...»
»Nej, nej», afbröt Engelbrekt, »gossen har rätt, vi måste
undvika onödigt buller, vi hafva ej tid att offra på en
långvarig belägring af slottet. Midsommardagen skall bondehären
dyka upp, liksom ur jorden, och fogden skall ej hafva tid
att sätta sig till motvärn. Den stora planen får ej rubbas
af något ... Hvad helst som skall ske måste gossen verka
ensam. Hermans och hans lif stå i Guds hand liksom våra
egna.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
