Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som icke vill följa mig, kan ännu draga sig tillbaka ...
Godt, godt», tillade han, då alla tillkännagåfvo sin lust att
våga allt för den käre Hermans räddning, »men läggen på
hjärtat hvad jag sagt eder. Intet ord får talas, intet vapen
röras utan på min befallning, icke ens till själfförsvar. I
skolen låta döda eder utan ett ljud af klagan, utan en suck,
på det att någon enda af oss må hinna upp till fogden och
antingen där dö eller rädda den fångne. Kommen ock i håg
de öfverenskomna tecknen, behöfves en särskild tillsägelse,
så skall den gå från man till man! Gud och S:t Göran stå
oss bi!»
»Gud och S:t Göran stå oss bi!» upprepade alla och
tryckte Eriks hand.
Några ögonblick därefter voro båtarna skjutna från strand.
Fyra man befunno sig i hvarje, utom i den största, där Erik
själf tagit plats. När de hunnit ett stycke från strand och
kommit bakom en tämligen hög skogbevuxen holme, gjorde
Erik ett tecken, i det han lät höra en kort hvissling, och
alla båtarna lade sig sida vid sida, och fastbundos vid
hvarandra, så att de tillsammans bildade en flottbrygga, hvars
framsida utgjordes af ett ogenomträngligt löfverk. Därigenom
att de i midten liggande båtarna voro försedda med höga träd,
sluttade löfverket åt ömse sidor och liknade på afstånd en
liten holme, som legat och summit på vågorna. På de yttersta
båtarna voro också löfruskorna lagda längs med vattenytan,
så att framifrån kunde icke ett årblad synas.
Planen var utan tvifvel god. På Borganäs anade man
icke, att något allvarsamt förestod från Engelbrekts och
allmogens sida, och man var därför icke noga med
vakthållningen på murarna. Därpå hade Erik räknat, och därefter
hade han uppgjort sin plan. Äfven om fogden själf från
något af fönstren i fogdebyggningen eller adelshuset, såsom
den förnämsta byggnaden på den tidens slott kallades, sett
ut öfver Håfran i den ljusa sommarnatten, skulle han knappast
lagt märke till den lilla holmen, eller funnit att den flöt på
sjön och flyttade sig framåt. Nu kom därtill dimman till hjälp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
