Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke ärlige riddare tåla. Och då nu riksens herrar och män
snart sammanträffa på det beramade mötet i Vadstena, så
erbjuder sig själfmant ett tillfälle, att denna sak måtte komma
till något slut.»
»Men lika grundadt som vårt missnöje är», fortsatte herr
Krister, »lika skamlöst är denne Engelbrekts och böndernas
uppträdande. De klaga öfver skatterna ... nå väl, vilja de
då vara skattfria? Gud och Sankt Erik förbarme sig, men
blifva de herrar, såsom deras mening är, så skola de återföra
den helige konungens egen tid, då så godt som inga skatter
eller pålagor funnos ... och därifrån bevare oss milde herre
Gud!»
»Amen! morfader», tillade Jöns Bengtsson. »Skulle
bönderna komma till regemente, så månde herrarne se sig om
efter sina privilegier ...»
»Därför skola vi gå till väga med samlad kraft,
bonderesningen måste krossas, och nu i Vadstena vilja vi väl finna
råd, som äro goda!»
»Om vi icke möjligen dessförinnan hafva fått annat att
tänka på», inföll herr Jöns.
»Och hvad, käre son?» sporde riddar Bengt.
»Jag menar, att mötet icke skall stå förrän omkring den
16 augusti, och till dess kan mycket tima ...»
»Hände då hvad som hända vill», utropade riddar Bengt,
blossande röd, »men den vill jag se, som skall hindra riksens
råd att färdas vägen fram till ett af konungen utlyst möte.»
Gamle herr Krister slungade en mörk blick på
dottersonen, men vände sig därpå till Hans Kröpelin.
»Jag hade väntat att finna någon af Göksholmssläkten
här, och mågen I veta, frände, att vårt ärende var att
öfverlägga om, huru vi bäst skulle kunna gå vår herre
konungen till handa ...»
»Herr Bengt Stensson väntar jag hit», genmälde
Kröpelin, »liksom hans son, herr Magnus Bengtsson från
Göksholm ...»
»Så kunna vi då tala ett ord tillsammans, medan tid är»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
