- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
159

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

min fader, om så är, att han kan hjälpa, och det vet jag, att
han gärna vill för frändskapens skull.»

»Kan eder fader låna mig den penningesumma, jag
behöfver», svarade riddar Bengt, »så vill jag välsigna den stund,
då jag mötte eder och I förden mig hit.»

»Det menar jag, att han kan, och viljen I det, så skall
jag uppgöra den saken åt eder ...»

»Uppriktigt tackar jag eder, ädle frände, och I skolen
alltid kunna räkna både på mig och min son, om I någonsin
behöfver en väntjänst tillbaka.»

»Det kunde jag väl tränga till snart nog», yttrade Sigge
Ulfsson, »och I kunnen väl fälla ett godt ord för mig hos
eder farbroder, biskop Knut i Linköping, om ärkedjäknedömet
här i Strängnäs, som hans broder och eder farbroder Nils
Bosson stiftat, och som nu skall tillsättas. Han är närmaste
fränden och har dessutom mycket att säga hos biskop Tomas,
och om det är sant som berättas, att vördig fader biskop
Tomas skall vara Engelbrekts vän mer än önskligt är, så
torde det icke vara olämpligt för herrarne att hafva en
motvikt mot bondehöfdingen inom biskopens eget domkapitel.»

»Där hafven I min hand, herr Sigge Ulfsson! hvad jag
förmår, det vill jag af hjärtat göra för eder skull.»

Herr Sigge aflägsnade sig, och de båda herrarne lämnades
allena.

De voro dock i en sinnesstämning, som icke tillät dem
att öfverlämna sig åt hvilan. Den äldre herren gick med
tunga steg upp och ned i rummet, medan den yngre satt
med benen utsträckta och framlutadt hufvud, oafsiktligt
sönderplockande en vacker blomma, som han brutit från en
rosenbuske på gården, medan de gingo från riddarsalen till det
loft, där deras sofrum var beläget.

»Huru jag begrundar sakerna och vår ställning, son»,
sade riddar Bengt och stannade framför sonen, »så blir vår
enda räddning, om giftermålet mellan dig och den rike
grefvens dotter går i fullbordan.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free