Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Just nu», tillade Mårten Skrifvare, »är tiden lägligast
att komma öfver Kolmården, innan Engelbrekt och
bondehären hunnit ned från Nyköping. Jag lämnade Albrekt Styke
på Nyköpings slott, just som Engelbrekt kom dragande dit,
och det är med knapp nöd, som jag midt igenom skogarna
kommit hit.»
»Huru ämnade fogden på Nyköping mottaga bönderna?»
sporde riddaren.
»Liksom alla de andra, dagtinga på möjligast drägliga
villkor, så vida han icke kan få undsättning. Jag för bref
med mig från honom till hans broder Henrik Styke på
Ringstaholm.»
»Och du ville likväl förlora tid med att draga till
Göksholm ... ?»
»Jag menade, att I skullen gifva mig en af edra
svennehästar, riddare, och då lärer jag lätt kunna återtaga den
förlorade tiden. Någon undsättning väntar dessutom icke Albrekt
från sin broder, han vill blott varna honom, så att han må
förse slottet med allt hvad som behöfves att mottaga
bönderna.»
Riddaren tycktes nu vara fullt besluten, i hvad han ville
göra, och vidare blef icke taladt om kvällen.
Följande morgon infann sig tidigt Sigge Ulfsson med
den glädjande underrättelsen, att allt gått efter herr Bengts
önskan hos hans fader; riddaren skulle lämna sitt pantebref,
så stodo penningarna att lyfta.
Frampå förmiddagen redo Göksholmsherrarne från
Lagmansö, och Mårten Skrifvare följde i stället för den ene af
svennerna, hvilken skulle tillryggalägga vägen till fots.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
