- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
191

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

binder likasom lyckan, men sorgens band äro hårdare,
oåtkomligare ... Visst är dock, att det skall skänka ditt sinne
frid, om någon ändring i det ärendet kan vinnas.»

»Det är för din räkning och Sveriges rikes som jag drager
till Vadstena ... dessförutan skulle aldrig min fot trampa
Vadstenas gator, och af alla eder, som mannen svärjer, får
en aldrig brytas, det är den, som aflägges i hans födelsestund,
att älska sin faders och moders land.»

De båda männen tryckte hvarandras händer, och längre
ut på aftonen såg man munkens höga gestalt aflägsna sig
mellan träden söderut. På en höjd närmare strömmen
stannade han och lyssnade.

På något afstånd alldeles invid strömmen sjöngs en visa,
som på munken tycktes utöfva ett eget inflytande. Det var
visan om stolts Elisifs bortröfvande ur Riseberga kloster.
Stämman, som sjöng, var mjuk och fyllig, och vid sidan af
strömmens brus, medan skog och fält voro insvepta i månens
mystiska ljus, och medan molnen, som drefvos fram på himlen
af vinden, kastade långa skuggor öfver fältet, var det lätt
för en liflig inbillningskraft att i skuggorna se den tyske
konungen och hans riddare på löddriga hästar spränga fram
invid strömmen. Och liksom för att gäcka åskådaren, rörde
sig strax vid skogsbrynet en hög ridderlig skepnad, liksom
munken försjunken i drömmar, framkallade af sångens
underbara toner.

Kung Albrekt stiger uppå sin häst.
Hans sadel och sporrar voro ny;
Om morgonen förr än de mässan läst,
Han framkom till Riseberga by.
        Herre Krist råder för oss allom!

Konung Albrekt och Bernhard de rida så fort,
Allt öfver den mörka skog;
När som de kommo till Ladhära port,
Deras hjärta det lekte och log.
        Herre Krist råder för oss allom!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free