Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Engelbrekt själf dröjde sist kvar. Ännu sedan hans egen
här dragit bort gjorde han sig redo att till fots lämna
härberget ocb sålunda ännu någon stund uppehålla sig i den
stora staden.
»Nu slår klockan sju i S:t Ægidius!» sade Ulf genom
den halföppna dörren, och Engelbrekt gick ut på gården.
Hans utseende var allvarligt och högtidligt.
»Alla själars kapell?» yttrade han frågande till Ulf.
Denne nickade, men äfven han var allvarsam och butter
mer än han brukade.
»Det må du veta, Engelbrekt, att antingen har en olycka
timat, eller ock en lycka, som han icke kan bära!»
Engelbrekt skyndade med brådskande steg fram genom
gatorna, hvilka redan lågo i denna ovissa dager, som utgör
öfvergången till skymningen.
I ändan af staden så godt som utom den låg det lilla
kapellet, som bar namnet »alla själars». Det var tyst rundt
omkring, och i de höga träden susade kvällens vindar.
Engelbrekt steg in genom tempeldörren. Där inne var
lika tyst som där utanför. Ingen människa syntes till. De
höga träden, som kastade sina skuggor genom kapellets fönster,
gjorde också sitt till att öka skymningen där inne.
Engelbrekt skred sakta fram emot högkoret.
Där såg han ändtligen en man ligga försjunken i bön.
Men ljudet af stegen väckte honom, och han kom Engelbrekt
till mötes. Det var pater Johannes.
»Var hälsad, Engelbrekt!» sade han med en djup stämma,
som på Engelbrekt gjorde ett mäktigt intryck.
»Du frågar, hvarifrån jag kommer och hvart jag går»,
fortsatte han, utan att låta Engelbrekt få ordet. »Du skall
få veta allt.»
Patern omtalade allt hvad som tilldragit sig med honom
i Vadstena.
»Jag sade dig det, jag sade det, Johannes!» yttrade
Engelbrekt, under det han med värme tryckte vännens hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
