- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
238

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försvara sin syster ... och hon, min dotter, dog en ärelös död
på Rumlaborg ... Men fjärran äro redan de tiderna, ålderns
snö ligger nu mera mellan mig och dem. Dock tänker jag
stundom därpå, och de sista händelserna hafva gjort de gamla
lefvande ...»

»Men dessa sista händelser röra dock icke dig själf?»

»Icke mig mera än alla, om icke därför, att jag de sista
åren, sedan hus och hem tagits från mig, haft mitt bröd hos
kyrkherren ...»

»Och kyrkherren? ... Har då borgfolket vågat sträcka
sin hand äfven mot den heliga kyrkan? — Man sade dock
mig, att ...»

»I skolen höra, huru allt tillgått ... Det var för någon
tid sedan, som det kom en ädelboren fru ridandes hit uppåt
från Vadstena. Hon red just den här hästen, men hon var
sjuk och tog in hos kyrkherren i Skärstad, och han själf,
som är en ärans man och alltid sökt verka godt för det
fattiga folket, ville nu draga nedåt Vexiö, för att tala med den
vördige herren, erkedjäknen, och gjorde därför i egen person
den ädla frun sällskap till Jönköping. De hade hunnit hit,
då fogden själf och en skara svenner kommo ridande. Jag
kan tala om allt, som det tilldrog sig, för jag var med
vördige kyrkherren, och jag ser det för mig, som om det timade
just nu.»

»’I kommen just väl till pass!’ skrek fogden till
kyrkherren. ’I hafven alltid varit en bondevän, och såsom sådan
bören I föregå med godt föredöme och gå till fots. Omkring
Rumlaborg finnes icke en häst mig veterligen på många mil,
utom eder ... I skolen därför lämna mig den för konungens
räkning.’»

»’I glömmen, fogde’, svarade kyrkherrn, ’att I talen till
den heliga kyrkans tjänare, och knappast tror jag, att I
menen hvad I nu sägen, fast I med orätta här hafven varit
herre i långan tid. I den heliga kyrkans namn, lämnen mig
och mitt sällskap fri väg!’»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free