Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det låg något så hjärtligt i grefvens röst och min, när han
talade, att Herman blef helt beklämd om hjärtat, som man
stundom blir, då man tror sig stå alldeles vid sina önskningars mål.
Grefven och Melcher Gjordsson, som han hade med sig,
drogo sina färde, och Herman blef lämnad ensam. Men nu
var hans hjärta så fullt af glädje och svällande förhoppningar,
att han lämnade sina män och red som en ljungeld utåt
fältet. Först sent på aftonen återvände han.
Då lämnades honom ett bref från Engelbrekt.
»Jag träffade honom på Axevalla», sade budbäraren, »och
där skref han brefvet. Han var som bäst sysselsatt med
underskrifvande af en hop bref, som skulle gå norr ut.»
Herman bröt brefvet och läste:
»Hälsa med Gud, käre fosterson. Må du veta, att allt
gått mig väl i händer, sedan vi skildes. Örebro slott
lämnades mig af Mats Kettilberg, och jag har lämnat det min
broder i händer. Själf drog jag ned åt Västergötland och
kom hit för Axevalla, där fogden gifvit mig mycket att göra.
Men västgötarne hafva slutit sig till oss, och sedan du nu
rensat slotten i Småland, efter som ditt bud säger och ditt
bref lyder, hoppas jag med Gud, att vi snart skola draga
konung Erik närmare på lifvet. Jag lämnar Erik Puke här
för Axevalla och drager nedåt Öresten och Oppensten. Detta
slott har grefve Hans, och där vill jag möta dig, innan vi
draga vidare.»
Knappast har ett bref mottagits och genomlästs med större
glädje än detta af Herman. Hela hans håg lekte åt det hållet,
alla hans tankar dvaldes omkring grefve Hans, där han red
med Melcher Gjordsson fram emot Oppensten.
Sedan hären hunnit fram och han meddelat
höfvitsmännen innehållet af Engelbrekts bref, fattades det beslut, att
man skulle tåga litet bättre fram nedåt Hallandsgränsen och
där afvakta Hermans återkomst.
Tidigt följande morgon red Herman Berman, åtföljd af
Erik, på vägen åt Oppensten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
