Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemlighetsfullhet, utan i följd af omständigheterna. Kärnan
i detta var den unge, rike, bildade, njutningslystne Karl
Knutsson (Bonde), liksom Krister Nilsson (Vasa) var kärnan
i det förra. Karl Knutsson och hans vänner stodo liksom
midt emellan Engelbrekt och Krister Nilsson, böjande sig
för den tillfälliga öfvermakten hos Engelbrekt, men färdiga
att när som helst själfva sätta sig i besittning af hans makt.
Det var på sätt och vis en lycka i olyckan, att Krister
Nilsson slöt sig till konungen, ty just därigenom tvangs
Karl Knutsson att stödja sig på svenska folket.
Dock var allt ännu i sin begynnelse, och folkmakten
och folkviljan låg orörd af båda partierna, knappast anande
deras tillvaro. Det var tvenne vindar som möttes på
hafvet, omärkligt krusande dess yta under sin framfart, men
härskarestafven öfver de djupa vågorna hvilade i en annans
hand.
Sedan de tre männen skilts åt och Engelbrekt ridit in
i staden, där han tog in hos sin gamle vän Henrik
Klensmed, hade biskop Tomas, hvilken bodde i dominikaner- eller
svartbrödraklostret, ett långt samtal med Herman. Denne
hade begifvit sig dit och inväntat biskopens ankomst. Den
enda synbara följden af detta samtal blef ett besök, som
biskopen följande dagen aflade så väl i brödraklostret på
Kedjeskär, som i systraklostret på Norrmalm. Biskopen eftersporde
hälsotillståndet inom klostret och tog noga reda på, om där
icke fanns någon sjuk. På båda ställena erhöll han nekande
svar, dock undgick det icke hans forskande öga, att syster
Birgitta märkbart skiftade färg. Om det emellertid var för
att närmare göra sig viss om hvad han under det nattliga
samtalet med Herman fått höra, eller om det var hans afsikt
att beifra saken, är svårt att säga. Visst är, att om han
velat detsamma, afskräcktes han därifrån genom den
vansklighet saken var underkastad, enär det under de rådande
förhållandena var omöjligt att skaffa bevis för sin utsago.
Emellertid gick juli månad till ända, och ännu när man
skref den sista september, var konungen icke anländ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
