Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman / 339 (1893) Author: Carl Georg Starbäck Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»därför vill jag tala öppet och utan omsvep med eder. I
kunnen bereda mig en stor lycka ... måhända kan ock jag
vara eder till någon hjälp ... viljen I byta gåfva mot gåfva,
riddare?»

Herr Bengt bugade sig höfviskt och log såsom riddare
pläga, när de vilja visa sin tjänstvillighet.

Ill. J. N.[=Jenny Nyström] Herr Bengt bugade sig höfviskt. (Sid. 339.)

»I hafven en man i edra händer som är mig mera dyrbar,
än jag kan säga det», fortsatte Cecilia, »eder gåfva till
mig står i sammanband med denne man.»

»Utan omsvep är icke detta taladt», genmälde riddaren
leende.

»Dock tillräckligt tydligt, för att I kunnen fatta, hvem
jag talar om ... jag vet, att den mannen, som gjordes till
fånge vid Jungfruhamn dagen före konungens ankomst, är i
edert våld.»

»I mitt våld ... I faren nu mycket vill, jungfru Cecilia!
Den mannen sitter här i tornet på konungens slott ...»

Blicken i Cecilias öga skiftade om vid detta svar och
blef skarp och genomträngande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>