Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsmuren belägna delen af staden, där nu Riddarhustorget
och Nygatorna äro belägna. De vandrade i riktning mot
gråbrödraklostret. Det var Herman Berman och en gråbroder.
De gingo under tystnad vid hvarandras sida, tills de stodo
så godt som utanför klosterporten, då Herman yttrade:
»Alltså viljen I draga härifrån tidigt i morgon?»
»I morgon arla, min son! Låt båten lägga till här vid
klostertrappan, men säg till bomslutaren, att intet hinder
möter vid utfarten. Med Guds och den helige Franciski hjälp
hoppas jag då vara hos Engelbrekt tidigt nog.»
»Han längtar ock högeligen efter eder, fromme fader ...
fören I allt hvad I behöfven med er i båten, eller viljen I,
att jag skall taga något ... Jag rider ock ut i morgon arla
och lärer väl förr vara på ort och ställe än I.»
»Haf tack, käre son, men mina instrument lämnar jag
nödigt ifrån mig, och vidlyftigare äro de icke, än att de godt
kunna föras båtledes.»
Männen skildes åt. Munken försvann genom
klosterporten, och Herman gick tillbaka samma väg öfver bron och
fram genom Gråmunkegränden uppåt det inre af staden, där
han snart tog af öfver Svartmangatan nedåt Själagårdsgatan.
Här befann han sig snart framför Henrik Klensmeds hus.
Utanför gellinkska huset träffade han köpman Gellink själf,
som stod resklädd och utdelade befallningar åt några af sitt
folk, hvilka stodo belastade med stora bördor.
»Skynden eder», sade han, »och hälsen skeppar Didrik,
att han skall icke länge behöfva vänta på mig!»
I detsamma fick han sikte på Herman och hälsade
honom vänligt.
»Det ser ut, som om I stoden färdig att resa bort?»
sporde Herman, i det han besvarade hälsningen.
»Skall så ock», genmälde köpmannen, »jag har just i dag
hyrt ut hela mitt hus ... har alltid lycka med mig, alltid
lycka...»
»Hugneligt att höra, köpman Gellink ... kanske är lyckan
fäst äfven vid edert hus och kan sålunda komma äfven andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
