- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
352

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till del, ty jag har här i boddörren en gång fått alldeles
oförmodadt en viktig upplysning.»

»Ser man, ser man ... jaha, det är icke otroligt,
helgonben skola vara inmurade i väggen, ja mycken lycka ... och
hvilken upplysning kunden I här vinna, Herman Berman?»

»Det var vid midsommartiden för två år sedan. Då jag
red in i staden för att söka mig plats på ett fartyg till
Köpenhamn, så stannade jag här på tröskeln till eder bod ...
det var min afsikt att höra mig för hos eder, ty Henrik
Smed, eder granne, hade visat mig hit ... men jag fann eder
så upptagen af en främmande krämarsven, att jag icke genast
ville gå in ...»

»Vänta, vänta ... midsommar för två år sedan ... jo, jag
hade en nödbuden gäst i gallerrummet där uppe på gafveln,
jag drager mig det väl till minnes ... han skulle sitta där,
tills Engelbrekt kom från Köpenhamn, det var en väntjänst,
ja det var det ... min gamle vän, Erik Bildstein, kom en
natt som en stormvind och förde honom med sig, det gällde
något mycket viktigt, det var fråga om Engelbrekt, nu
minnes jag det, och samma dag jag fick säkra underrättelser om,
att Engelbrekt var återkommen, så öppnade jag dörren för
min nödbudne gäst ... det var en morgon, han var icke glad
att se på, den spenslige, lille mannen, nej, det var han
icke . . .»

»I förtäljen mig där viktiga nyheter, köpman Gellink ...
hvem är väl denne Bildstein, om hvilken I hafven talat, och
som gjort Engelbrekt och Sveriges rike så stor en tjänst ...?»

»Erik Bildstein ... kännen I icke honom, den rikaste
bergsmannen i Dalarne, som red till kyrkan med silfverskodd
häst och hade kunnat med tunga silfvertackor belägga vägen
från sin gård till kyrkan?»

»Skulle det vara ...?»

»Erik Bildstein, min vän, jaha, så är det ... det vill
säga, vi räkna vår härkomst båda från Lübeck, för öfrigt
känner jag honom föga, men han har gjort mig mången tjänst,
på den tiden jag öfvertog en del af kopparen till försäljning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/engelbrekt/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free