Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pelaren, vid hvilken han var fastsmidd. Därefter förflöto
aftonens och förnattens långa timmar.
Så slog klockan 11, och några få minuter därefter hördes
åter ljudet af steg i gången och de långa vindeltrapporna, och
en svag ljusstråle gled in genom hålet på dörren. Denna
öppnades omedelbart därpå, och slottsfogden åtföljd af tvenne
svenner, inträdde i fängelset. Svennerna buro facklor, hvilka
de höllo högt upp under hvalfvet, så att man kunde
öfverskåda hvarje vrå i det dystra fängelset. Slottsfogden gaf ett
tecken, och fångvaktaren trädde fram och löste fångens kedjor.
Därpå inträdde en högrest riddare, gick fram till den
frigjorde och räckte honom ett pergamentsbref, hvarvid ett
stort sigill hängde.
»I vår nådige herre, konung Eriks namn gifver jag eder
friheten åter», sade riddaren, »och med detta öppna bref
återinsätter eder konungen i alla edra rättigheter och återgifver
eder edra fråndömda gods och gårdar.»
Ett underligt minspel var att skåda i den frigjordes
anlete, allt efter som det ljusnade i hans sinne. Med en blick,
som talade om inneboende härskarekraft, sköt han slutligen
konungabrefvet ifrån sig.
»Hälsen I konung Erik, riddare, eder nådige herre, att
hvarken det ena eller det andra tager jag emot af hans nåd.
Friheten är min rätt, därför vill jag gå här ut, men mina
gods och gårdar tager jag först då i besittning, när min sak
blifvit undersökt inför laga domare. Lämnen därför brefvet
åt konungen tillbaka.»
Stoltare i gång och åtbörder än riddaren, som stod
där framför honom med brefvet i handen, gaf han en vink åt
fackelbäraren att gå förut, hvarpå han lämnade fängelset,
åtföljd af den häpne riddar Bengt och slottsfogden med hans
fångknekt.
På öfversta trappsteget i tornrundeln stod en kvinnlig
skepnad, som dock ögonblickligt försvann, när den första
strålen af facklan nådde henne. Den jättelike mannen såg
henne icke, men just som han trädde ut på borggården,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
