- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
364

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunnen I förhjälpa mig in i detta hus, så är min lycka stor
och min tack därjämte.»

Detta kunde dock icke Herman, men han fick däremot
fullkomligt reda på hvad som tilldragit sig på slottet sedan
klockan elfva och meddelade i sin ordning svennen kännedom
om det öde, som nu drabbat den förföljde i gellinkska huset,
uttalande tillika sin harm öfver illdådet.

»Varen tröst», sade då konungssvennen, »om mindre än
en timme skall detta vara omgjordt ...!»

Han aflägsnade sig därpå med skyndsamma steg åt slottet
till. Herman gick fram och åter framför huset, fast besluten
att afbida svennens återkomst. Mycket länge dröjde det heller
icke, förr än denne återkom, åtföljd af en hel skara
beväpnade svenner. Han stannade framför huset, bultade på
porten och befallde i konungens namn att den skulle öppnas.

Befallningen förnyades ett par gånger, hvarpå långsamma
steg hördes i förstugan innanför, och porten öppnades.
Svennen, som öppnat, var en gammal man, som med sömnig
stämma förklarade sin förvåning och sin förtrytelse öfver
att blifva uppväckt midt i natten, men konungssvennen och
Herman hade intet öra därför, utan befallde honom att skaffa
en fackla, hvarpå samtlige begåfvo sig trapporna uppför,
vägledde af Herman. Denne fann lätt på vinden dörren ut till
gångbron, och snart stodo de framför ingången till det lilla
rummet under takåsen. Dörren till detta rum stod olåst, och
de gingo obehindradt in.

Det var tomt, och all spaning efter den försvunne var
fruktlös! De genomsökte hela huset. En mängd af Bengt
Stenssons svenner funnos, ehuru riddaren själf först följande
dagen skulle taga huset i besittning, men intet spår efter
den fångne syntes till.

Ett par timmar därefter satt Herman Berman till häst
för att lämna hufvudstaden. I porten mötte han en af mäster
Henriks gesäller, en lång karl med ett enfaldigt ansikte. Han
påstods förstå och veta mer än vanliga människor. Herman
kunde icke återhålla en fråga, om mannen visste, hvad som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free