- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
365

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blifvit af den olycklige fången, om hvilken redan hela
grannskapet talade.

»Om jag vet något», blef den förskrämde mannens svar,
»visst vet jag något, ty dagens första timme var ännu icke
fullgången, då jag såg ... Jag hade sprungit upp till eder,
men fann eder icke ... och jag såg trenne ryttare rida ut
genom bakporten till grannens hus ... jag gjorde korstecknet
och läste mitt ave ... ty när de döde rida, är det godt att
vara på sin vakt ...»

»Och hvaraf vet du, att de voro döda?»

»Hästarnas hofvar gåfvo intet ljud ifrån sig, när de
vidrörde marken ... säkert var det marsk Torkel och junker
Magnus eller fast hellre de båda hertigarne Erik och
Valdemar, hvilka kommit att hämta den onde drots Brunke, ty
han skall hafva bott där i huset i forna dagar.»

Herman, som af den lättrogne och vidskeplige mannens
utsago tydligt fann, att förföljarne i tid märkt oråd och
skyndat undan med sin fånge gaf sig ej tid att lyssna till slut
på berättarens i sin egen mening mycket visa utläggning af
den nattliga synen, utan gaf sin häst sporrarna och red fram
utefter gatan i sydlig riktning.

Fram på förmiddagen samlades åter herrarne i den stora
salen på Stockholms slott. Konungen lät vänta på sig, och
liksom föregående dagen bildades större och mindre kretsar
af samtalande. En sådan krets bildades af herr Krister
Nilsson och Bengt Stensson samt den förre fogden öfver
Västmanland och Dalarne, hvilken nu med konungen återkommit till
Sverige. Till de tre nalkades biskop Knut från Linköping,
ifrigt samtalande med grefve Hans af Ewersten. Föremålet
för de senares samtal var giftermålsförbindelsen mellan
grefvens dotter och unge Magnus Bengtsson, ett ämne, som
biskopen icke ville lämna, oaktadt grefven visade alla tecken
af otålighet.

»Såsom en man af ära och tro», sade den ohjälplige
biskopen och stannade, just som de kommo till de ofvan nämnde
tre herrarne, »vill icke grefven af Ewersten och Nowgarten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/engelbrekt/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free