- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
420

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Då I låten lugna eder af den ädle mannens ord», sade
han, »så hören därtill ett ord af mig. Jag vill minna eder
på det beslut, som fattades i Arboga och som lade halfva
makten i denne mans hand. Det kan eder synas så, som om
valet af en rikshöfvitsman upphäft detta beslut, men sådan
är icke min mening, utan jag vill, att detta beslut skall
stånda fast, och redan i morgon vill jag sammankalla rådet
att därom öfverlägga och besluta.»

Dessa marskens och Engelbrekts ord lugnade i någon
mån de upprörda sinnena. Borgarne lämnade salen, sedan
de ytterligare med oåterhållbar glädje hälsat Engelbrekt, och
så var denne åter ensam med den nyvalde rikshöfvitsmannen
och herrarne. Marsken gick fram och räckte honom sin hand.

»I kunnen vinna mäns hjärtan, Engelbrekt», sade han,
»Karl Knutsson skall aldrig glömma denna stund!»

Men riddar Bengt Stensson stod där mörk och sluten vid
en pelare i salen. Engelbrekt gick fram till honom och sade:

»Godt att jag träffar eder själf, riddar Bengt! — Jag
har förgäfves spanat efter edra svenner framför Nyköping!»

»Öfver mig och mina svenner bjuder ingen annan än
rikets höfvitsman», svarade riddaren kort och med
sammanbitna tänder.

»Nej, nej, riddar Bengt», inföll Karl Knutsson, »det budet
månden I höra; hvad jag sade de redlige männen af
Stockholms stad, det vill jag stå fast vid, och i öfvermorgon vilja
vi med gamman dricka en bägare för eder son och hans
hjärtans kär på Tälje slott!»

»Hvad så rikshöfvitsmannen bjuder eller icke», återtog
Engelbrekt med en genomträngande blick på herr Bengt, »så
är mitt bud till eder åtta dagar gammalt, riddare, och edra
svenner måsten I skicka mig, hvar I så icke viljen, att jag
skall taga eder för fiende till riket!»

Med dessa ord vände Engelbrekt den mörke riddaren
ryggen, tryckte Karl Knutssons hand och aflägsnade sig med
sitt följe.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0760.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free