Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Gästabudet på Tälje slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snabbare verkan. Elof dröjde en stund vid sängen, där fogden
låg, och när han på de djupa andetagen hörde, att denne låg
i tung sömn, for han sakta med handen utefter den sofvandes
gördel och lossade därifrån en järnring, hvarvid flera tunga
nycklar hängde. Dessa skramlade något, just som han tog
dem, men tack vare mor Ramfrids mjöd, så var ljudet för
svagt för att väcka den sofvande.
Med brådskande steg skyndade nu Elof ut. Midt emot
fogdens dörr var en annan, som Elof med tillhjälp af
nyckelknippan öppnade, sedan han först af de snarkande ljuden längst
bort i gången öfvertygat sig, att den postande svennen låg
fortfarande bunden i sömn. Från den öppnade dörren ledde
en smal vindeltrappa utför. Elof ilade utför densamma och
stod snart åter framför en dörr, som han likaledes med en
annan nyckel i knippan öppnade.
»Belgsting», hviskade han helt sakta, men erhöll intet
svar.
Han lyssnade och hörde de lugna andedragen af en
sofvande, och med ledning af dem trefvade han sig fram till
väggen, där han snart fann honom, som han sökte. Med en
säkerhet och kännedom om de olika nycklarna i knippan,
som utvisade, att han på förhand gjort sig riktigt
hemmastadd med dem, fattade han en och löste med den de tunga
kedjor, som fäste den sofvande vid väggen och omslöto så
väl hans lif som hans armar och fötter.
Härunder vaknade fången och reste sig upp.
»Belgsting», hviskade Elof och fattade fångens hand, »när
jag förra gången hade allt i ordning till din flykt, sade du
nej, och jag fick lida smälek för min välmening. Nu har
jag gjort min sak bättre. Jag har lyckats vinna riddar Bengts
gunst, och han har gifvit mig det löftet att taga mig som
gisslan för dig, medan du söker upp Engelbrekt ... du tror
mig icke, men här äro nycklarna, hvarmed jag löst dina
kedjor, fogden gaf mig dem på riddarens befallning, skynda
dig dock, ty han kunde ångra sig ... nu är du fri och skall
gå fri ur slottet, en säker häst står bunden några stenkast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
