- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
446

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Natt och Dag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befälhafvare för detsamma, men att Engelbrekt själf dragit
nedåt Kalmar.

Belgsting fortsatte sin vandring, fullt och fast i det hopp,
att han dock till slut skulle hinna Engelbrekt, huru mörkt
ock detta syntes. Gärna hade han stigit till häst; men
därifrån hindrades han, dels af brist på penningar, dels ock af
sin dotter, som han på inga villkor ville lämna, dels ock
slutligen, hvilket var det förnämsta, däraf att han betraktade sin
vandring som en pilgrimsfärd, en botgöring, hvilken fordrade
kroppslig möda och försakelse.

Emellertid gick det honom vid Kalmar på samma sätt.
Vid Kläckeberga, nordväst från staden, träffade han på en
afdelning af det svenska lägret. Hela staden var omsluten
af en bondehär och äfven beridna skaror, tillhörande Gottskalk
Bengtsson och Gustaf Larsson, hvilka Engelbrekt här förordnat
till höfvitsmän. Själf hade Engelbrekt med Nils Stensson
dragit nedåt Blekinge. Och Belgsting begaf sig dit.
Blekingsborna hade hyllat Engelbrekt och denne begifvit sig därifrån
åt Halland, dit han stämt Smålands och Västergötlands allmoge
sig till mötes vid Laholm. Belgsting drog därifrån in åt de
småländska skogarna.

Men hans obekantskap med dessa trakter gjorde, att han
gång efter annan gick vilse i de stora, ensliga skogarna, så
att, när han kom fram till Laholm, fann han det väl i svenska
händer — Engelbrekt hade öfverlämnat det åt lagmannen i
Småland, Arvid Svan, som anfört belägringshären, medan
Engelbrekt dragit nedåt Skåne och ingått stillestånd med de
skånska herrarne på samma villkor som 1434 om hösten.
Efter sin återkomst från Skåne och sedan han lämnat slottet
åt den nämnde lagmannen, hade Engelbrekt dragit norr ut.
Belgsting gick också norr ut, och både Halmstad och Varberg
fann han i svenska händer.

Det var en aftonstund, som Belgsting nalkades det senare.
Han hade numera, då han icke behöfde frukta Bengt Stensson
och hans utskickade, upphört att vandra om nätterna. Trött
af dagens vandringar slog han sig ned vid en sten, och hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0786.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free