- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
448

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Natt och Dag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Har grefve Hans dragit till konungen än?»

»Nej», genmälte Herman och svängde om med Brand,
under det en purpurflod glödde på hans kind — han är ännu
kvar i Stockholm och lärer draga därifrån sjöledes till Stralsund.»

»Jag känner en ungersven, som väl skulle vilja göra den
resan med ... ja, ja, se ej så förgrymmad ut», tillade han,
med ens återtagande sitt högtidliga allvar, »du skall hafva
Belgstings tack för mången rask handling, och gälla ock mina
välönskningar icke mycket, hvarken här nere eller där uppe,
ty Belgstings hjärta har varit hårdt, så skola de dock följa
dig i rikaste mått.»

Kerstin, som under tiden plockat några blommor, hvilka
vårsolen lockat fram och hvilka växte vid hennes fötter, steg
hastigt upp och räckte dem åt Herman.

»Till Agnes», sade hon, »göm dem väl, det är Kerstins
brudgåfva!»

Och så försvann hon bland träden bakom kullen. Herman
tryckte rörd Belgstings hand.

»Den runan, som du nu syftat på, Belgsting», sade han,
»är ännu oskrifven.»

Något mera ord i detta ärende växlades icke, och sedan
Belgsting vägrat att taga till härberges i staden, skildes han
och Herman åt. Belgsting fortsatte sin vandring norr ut,
först till Älfsborg — där Mattis von Kolen blifvit tvingad
att afstå från slottslänet, ehuru han fått behålla slottet —
och därifrån till Axevalla. Här mötte honom det
sorgebudskapet, att Engelbrekt plötsligt angripits af en sjukdom, men
att han ett par dagar förut blifvit så mycket återställd, att
han kunnat företaga färden till Örebro, ehuru han ännu då
var så svag, att han knappt kunde sitta till häst.

Med tungt hjärta lämnade Belgsting Axevalla och
vandrade upp åt Tiveden. När han väl kommit öfver detta
skogsberg och åter befann sig i Nerike, måste han välja de
ensligaste skogsstigarna af fruktan att råka ut för någon utskickad
från herrarne af Natt- och Dagsläkten, hvars stamgods
Göksholm låg här vid södra stranden af Hjälmaren på blott ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free