- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
476

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska upplysningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

herrarne i allmänhet, utan äfven däraf, att man särskildt vet, att denna gren
af Natt och Dag-släkten befann sig i ganska mycket betryck. Så väl Nils
som Sten Bossöner sägas mycket hafva anlitat sin farbroder, biskopen Knut
Bosson i Linköping, och han skall äfven (enligt den rimmade krönikan hos
Benzelius, sid. 126, 127) hafva så rikligen bisprungit dem, att både han själf
och hans kyrka därigenom råkat i förlägenhet (jmfr Reuterdahl, Sv. kyrkans
hist., III, 11, 77).

Sid. 181. Barfrid. Detta ord kommer från det gammaltyska bercvrit
(läs: berk-frit), hvars första del är besläktad med det nordiska »att bärga»,
och hvars andra del är vårt »fred», och betyder således: »att bärga freden».
Hos frankerna antog ordet formen berfroit, beffroit, belfroid. Det var ett
torn, hvarmed den frankiske borgherren höll sin underkufvade omgifning i
styr, men framkallade så småningom hos denna förtryckta omgifning äfvenledes
ett motsvarande torn, som fick samma namn, hvarpå efter hand namnet
började uteslutande användas för att beteckna detta den frihetssträfvande
stadsmenighetens torn med sin tillhörande stormklocka. Och det blef sed,
att så fort en stad förvärfvat sig frihet från slottsherren, uppbyggdes en sådan
beffroi, hvarom sedan långvariga fejder kunde föras. Staden Gent började
bygga sin beffroi år 1183, men blodiga krig med grefvarne af Flandern
hindrade dess fullbordande till år 1324. Då upphängdes däruti den berömda
klockan Roland, som hade till inskrift:

»Roland, Roland, när jag klämtar, är det brand,
När jag ringer, är det storm i Flandrenland.»


Först år 1380 blef detta frihetstorn fullt färdigt. Det finnes ännu, resande
sig till nära 400 fots höjd. Sådana torn förekomma både i Italien och i
England, kallade »battifredo» i det förra och »belfry» i det senare landet,
där namnet begagnades att beteckna utom vakttornet med sin klocka äfven
det lilla rummet i fören på ett fartyg, där skeppsklockan hängde. Å en
annan sida utbredde sig detta bruk till Danmark, Sverige och Norge, där
det kallades »barfred», »barfrø». (En redogörelse för barfridet finnes i den
norska tidskriften »Folkevennen», 10:e årgången, sid. 217 ff. i den
förträffliga afhandlingen om »Bygde-Skikke» i Norge, af Ellert Sundt).

Sid. 198. Vadstena kloster. Hvad som förekommer rörande detta är
hämtadt dels ur Diarium Vadstenense, dels ur C. G. Brunii Anteckning under
en konstresa år 1849.

Sid. 208. Vädjadt svenskt rättegångsmål. I Uppsala bibliotek finnes
i original ett dombref, utfärdadt i Helsingborg den 31 oktober 1433. Det
är en dom i ett till konungen vädjadt svenskt rättegångsmål, till hvars
afdömande konungen utsett 10 danska rådsherrar med biträde af 2 svenska
biskopar. Se Styffe: Bidr. till Skand. hist., del. II, sid. XCVII och not **.

Sid. 212. Engelbrekts uppträdande i Vadstena är framställdt efter de
vanliga källorna: Stora Rimkrönikan och Olaus Petri, hos hvilken senare så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0816.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free