- Project Runeberg -  Elementarbok i engelska språket enligt en gradvis framskridande parallel-metod /
2

(1881) [MARC] Author: Concordia Löfving
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

i i

o = långt, slutet ä...............t. ex. no.

2 2 2

O = lånet tvskt it, franskt ou......... » /o, room.

O J /

3 3 3

o = a ...................... » or.

4

4

O = kort, öppet å (= franskt o i /j.øføe, men

kortare)................ » not.

12 _ 2 11,2
it = o föregånget afj ( = jon); efter 1 oeh r - o » use,Lucyt

1 2
truly.

2 • 2
u = kort, hårdt o nära å ........... » hut.

3 2 3

= kort o.....:.............. » put.

(Lärjungen bör ordentligt inlära dessa beteckningar, då i det
följande ordens uttal medelst dem angifves.)

E är vanligen stumt i slutet af alla ord, der det ej utgör
euda vokalen. Tvåstafviga ord hafva vanligen tonvigt på första
stafvelsen. En konsonant mellan två vokaler räknas till den
senare stafvelsen, t. ex. ra-ven (såvida ej den föregående vokalen

4 f 4

är kort och betonad, t. ex. Adam).

Två konsonanter delas så, att en kommer till hvardera
vokalen, undantagandes om den senare konsonanten är l eller r,
då begge räknas till senare vokalen. Om denne är ett stumt e,
så uttalas slutstafvelse!! med ett kort ö-ljud mellan konsonanterna,

t. ex. ta-ble** (= tëb5ll), à-ere (= ëk5r).

Anm. Stumt e gör icke särskild stafvelse, såvida det ej vid
staf-velsedelning kan få minst två konsonanter med sig. Ordet lake är
följaktligen enstafvigt, men table tvåstafviga

En vokal har i allmänhet sitt första ljud (= det alfabetiska),
när den slutar en betonad stafvelse, äfvensom framför en af
stumt e åtföljd enkel konsonant, t. ex.

ii i
table, bord. he, han. no, nej; ingen, intet,

i i i
lake, sjö. fine, vacker, vackert. use, bruk, nytta.

B, d, h, 1, ** m, n, p, q, r, t, v, uttalas ungefär som i
svenskan.

S har dels lent, dels hårdt ljud. Det är alltid hårdt i
början af ett ord. *** _

2 •

To, till, åt (framför en infinitiv:) att.

* Jfr andra noten å föreg. sid.

** L uttalas sällan så rent och magert som i högsvenskan, utan
vanligen med ett tjockt ljud såsom i Yestgötadialekten.

*** Det lena s-ljudet betecknas här tills vidare med en prick (s);
då intet sådant tecken står öfver s, uttalas det hårdt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:30:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelement/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free