Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 y>’2 Lektion 34, G stumt. Uttalet af gh o. gu.
dansa på gräsplanen. 25. Stefan drog sig i hast undan till den
närgränsande skogen. 2(3. l)e hade icke afinejat den mogna
säden, såsom jag hade anmodat dem att göra. 27. Männen (utan art.)
skola (should) älska sina hustrur såsom sina egna kroppar. 28. J
gamla tider -trodde ’folk på (in) trollkarlar och hexor. 29.
Bocken har ett långt skägg under hakan. 30. Jag föredrog en
kokerska, en kock skulle hafva blifvit allt för kostsam för mitt hushåll.
31. Hjorten är större än binden. 32. Värden och värdinnan hafva
köpt ett annat hus. 33. Tror ni, att ni skall finna tröst för ecler
själ i filosofien (utan art.)? 34. Gå icke när gässen; gåskarlen ser
mycket ond ut. 35. Jag ritade hufvudet i hast, och den gamle
ungkarlen göt tårar, när jag visade det för honom. 36. Ehuru
icke mycket meddelsam af (by) naturen, 2fattade ’hon det beslutet
att anförtro sig åt en af sina manliga vänner. 37. Det var ingen
främling du såg hos mig; det var en af mina qvinliga slägtingar.
38. Kapten W. sade om fregatten: den är ett af de vackraste
fartyg jag någonsin sett. 39. Hvad har [det] blifvit af linieskeppet?
det är ingenstädes att se (to be seen). 40. Denne skonaren är nyare
än den der briggen, men den är icke 2ett ’så vackert fartyg som
den senare. 41. Jag tycker att en qvinlig lärd är minst (at least)
lika behaglig som en manlig. 42. Först kom abboten med
munkarne, och sedan abbedissan med sina nunnor. 43. Kunskap
pryder en yngling. 44. En gumse eller vädur är ett hanfår, en
tacka är ett honfår. 45. En enögd (one-eyed) råget hade gömt sig
under en buske.
Questions.
1. Where had the lark made her nest? 2 Why did she quit her
young ones? 3. What did she order them as she went out? 4. What
happened in her absence? 5. Did the lark see any danger in this?
<5. Did she always stay in her nest after that day? 7. Did the
neighbours come to help the owner of the corn? 8. Tell me what happened
farther. 9. Wheu was it that the lark got into fear for her brood, and
what did she do accordingly?
Lektion 34.
(t är stumt framför ett till samma stafvelse hörande ///
eller n, t. ex.
2 1
* Gn bibehåller detta uttal, då en böjningsändelse tillägges,
äfvensom framför härledningsändelsen er, t. ex. sign-ed, sign-er.
Löfving: Engelsk Elementarbok. t’
4,4 2
par adigm, mönster,
i
sign, * underteckna;
[tecken.
o
phlegm, slem ; tröghet,
[lugn, flegma.
gnat, mygg.
3
gnaxv, gnaga.
4
gnash, gnissla,
i
gnome, bergsande,
[gnom.
2 i
impugn,* anfalla,
an-[gripa.
impxi gner,* angripare.
i
reign (rau), regera,
[styra; regering.
4 ,2
foreign, utländsk,
främ-[mande.
foreig ner, uti än d i t) g.
[främling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
