Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311 Lekt. 58. litt. af ie. Stumt i, u, m, p. Skiljetecken.
att säga ett ord vände han ryggen åt mig. 21. Den sommar,
som vi tillbragte på landet hos eder, var mycket angenäm. 22. Om
tre dagar skall ni få svar. 23. Sannolikt är det, men icke säkert.
24. För närvarande hafva vi ganska mycket att göra. — Ja visst!
så är det. 25. Här är jag, hvad vill ni mig? 26. Var
kopparslagaren 3länge Mios 2er? 27. Kär var hon mig, och kärt är mig
hennes minne! så utropade han. 28. Hvilken glädje var det icke!
29. Huru olycklig är hon icke! 30. Med dessa mörka ord börjar
min saga. 31. Mycket hötliga voro hedningarne på båda sidor.
32. Åstad for pojken som en pil. 33. Häraf härrör hans sorg.
34. Det kom en budbärare från hertigen. 35. Sedan (then) kom
frågan, hvad som var att göra för honom. 36. Dessa voro hans
sista ord. 37. Yaren icke rädda; det är jag. 38. Ädelmodig är
den man, som förlåter sina fiender, sålunda talade monarken. 39.
Ar ni skadad, herr (öfvers, ej) löjtnant? 40. Så slutade den sista
strid, förtjenande namnet fältslag, som har blifvit utkämpad på
engelsk mark. 41. Roms grundläggning tillskrifves två bröder,
Rernus och Romulus. 42. O, jag önskar han ville upphöra att
plåga mig med bref om (for) pengar. 43. Fred frambringar
rikedom, krig fattigdom. 44. Vattenbäraren först försummade och
kunde sedan icke erhålla arbete. 45. Jag har tappat min
plånbok, så att jag blir (fut.) icke i stånd att betala er. 46. Det är
naturligt, att ni önskar blifva lycklig. 47. Hon tänkte, att han
sjelf icke var fri från fel. 48. Du har sprungit så fort, att du är
alldeles andtruten. 49. Jag hade glömt att berätta er, att er
farbror helsade på (called), när ni var borta.
Anna och plommonen.
Ett fat med sköna färska plommon stod qvarlemnadt på en
hylla. Anna stod vid hyllan, och hon tänkte: »o, hvad jag gerna
skulle vilja hafva (= tycka om) ett! Skall jag taga ett? Nej, det
skulle icke vara rätt att taga, om ock blott (even) ett, utan lof.
Ingen skulle se mig. Dock (and) om ån ingen annan visste det,
skull jag veta det och känna jag hade gjort orätt. Jag vill icke
se på plommonen eller tänka på (of) dem mera (any more).t>
Så gick Anna alldeles bort och slog sig (= satt) ned i en
annan del af huset, för att leka med sin docka. Snart derefter
kom Annas moder in, och hon sade: »Anna, här är (-‡- ett) kalas
åt (for) dig: Maria och Frans hafva kommit för att tillbringa
dagen hos dig. Det ligger några plommon på detta fat. Jag lade
ut nio, och jag vet de äro alla här, ty jag kan lita på min lilla
flicka. Maria och Frans äro på gräsplanen. Gå till dem, och tag
plommonen med dig: I fån taga (have) tre hvardera, och jag skall
bära (bring) ut till er litet kaka.» Då sprang Anna ut med fatet
i sin hand för att möta Maria och Frans, och o, huru glad var
iion icke, att hon icke tog något (= ett) af plommonen utan lof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
