Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudlära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(au) i how (hau), »hur», count (kauht), »räkna», down (daun), »ner», »ned»,
uttalas som i »b^tasten»; men a-et ligger längre tillbaka, och u-et har
ungefär samma uttal som (o) i »ost».
(ei) > name (neim), »namn», say (sei), »säga», day (dei), »dag» uttalas som
långt (!) ä i det sydsvenska uttalet av >räv», långsamt övergående i
ett kort svagt i. Alltså ej olikt det skånska uttalet av långt ä i »räv».
Tungan rör sig långsamt uppåt vid uttalet av diftongen (ei).
(åo) » old (åold), »gammal», no (nåo), »nej», know (nåo), »veta» uttalas som
ett långt ä (mera slutet än i »gå» och med mindre läpprundning),
långsamt övergående i ett kort svagt o. Alltså ej olikt det skånska
uttalet av långt ä i »gå». Läpparna rundas långsamt vid uttalet av
diftongen (åo).
(äé) » Mary (mäeri), »Maria», fair (fäĕ), »ljus>, hair (håg), »hår» uttalas
som ett halvlångt ä (något mera slutet än i »bära»), åtföljt av ett
svagt vokalmummel (e). Jämför (ĕ) i sister (siste).
(oe) » poor (poĕ), »fattig», sure (sjoĕ), »säker» uttalas som ett halvlångt (o),
åtföljt av vokalmumlet (ĕ).
(ie) » here (hie), »här», year (jiĕ\ »år» uttalas som ett halvlångt (i) åtföljt
av vokalmumlet (e).
(ai) > boy (bai), »gosse» uttalas som ett kort (å), åtföljt av ett svagt j.
Märk: Hur skrives diftongen i I, my, night? — Med 7, y och ight —
Hur tecknas den? — Med ai. — Hur skrives den i how, count? — Med
cw och ou. — Hur tecknas den? — Med au o. s. v.
9. Konsonantljud.
(s) i sailor (seile), »sjöman», best (best), »bäst» uttalas som vanligt tonlöst
(s) i »se».
(z) » phrase (freiz), »fras», »uttryck», is (iz), »är», whose (hohz), »vems»
uttalas som tonande s (eit s som kan sjungas), d. v. s. med vibrationer
eller dallringar av röstbanden (som s i det tyska ordet »Rose»). Jämför
skillnaden mellan f och v.
(sj) » shine (sjain), »skina», shoe (sjoh), »sko», she (sjih), »hon» uttalas
som i stockholmsuttalet av »själ», »skina» (med tungspetsen starkt
framskjuten).
(zj) > measure (mezjé), »mått», usually (johzjoeli) »vanligen» uttalas som
tonande sje-ljud, d. v. s. med vibrationer av röstbanden.
(tsj) » match (matsj), »tändsticka», teacher (tihtsje), »lärare», church
(tsjöhtsj), »kyrka» uttalas som tonlöst (sj) föregånget av ^ (/ -f
tonlöst sje-ljud).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
