Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerbruket i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I England och Wales funnos 1861 bland 20,066,224
innevånare 2,010,454, hvilka sysselsatte sig med
åkerbruk, 4,823,699 med industri och 623,710 med
handel.
I sjelfva Belgien med en befolkning af 5,113,680
innevånare, funnos år 1866 25 % deraf, som egnade sig
åt åkerbruket, och 20 % åt industrien.
Man ser, att i Preussen och Frankrike antalet
åkerbrukare öfverstiger 2 à 4 gånger
industriidkarnes, under det att i England och Wales
industriidkarnes antal dubbelt öfverstiger landtbrukarnes.
Menniskans första pligt är att sörja för lifvéts
nödvändigaste behof; men engelsmännen göra raka
motsatsen. Hvarför? Se här orsaken.
I Stora Britannien och Irland är jordbesittningen
adelns egendom och öfvergår genom arf på ett enda
af barnen, i enlighet med förläningsinstitutionerna,
som medgifva majoratprincipen eller den först
föddes rättigheter. I England och Wales fanns det
1861 endast 30,766 jordegare, 15,131 af det manliga
och 15,635 af det qvinliga könet, på en sammanlagd
befolkning af 20,066,224 innevånare, och år 1871 blott
22,964 jordegare på 22,712,266 innevånare. Enligt
Mr Bright finnes för närvarande endast 1,000
jordegare. Vi anmärka, att dessa siffror blott angifva
antalet af de egare, som endast besitta jordegendom,
deri icke inbegripne de industriidkare, som utom
sina verkstäder ega annan jordegendom, såsom hus,
trädgårdar m. m.
I Irland är det ännu värre. Tillfölje af
konfiskationer, verkställde under Elisabeth’s och Jakob I:s
regering, hafva 9/10 af åkerjorden öfvergått i
Engelsmännens händer. Dessa jordegare låta en stor del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
