Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutdiskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elände i så hög grad, att man trots nämnde mäktiga
intresse, åter måste införa skyddstullarne för att
frammana det egna arbetet och dermed reparera det onda,
som frihandeln åstadkommit. Den utveckling och
fullkomning, som jernindustrien i Förenta Staterna
uppnått, — för att ej nämna andra industrigrenar —
måste tillskrifvas tullarne, som skydda henne mot
utländske fiender, till dess hon kan bjuda dem spetsen,
och detta torde ej dröja länge; ty redan nu är den
amerikanska jernindustrien nära nog jemnstark med
den engelska.
Se vi icke, att Tyskland varit nödsakadt att efter
en dyrköpt erfarenhet åter införa ganska höga
skyddstullar för att upphjelpa sina näringar, skaffa förtjenst
å tusentals brödlösa arbetare och skapa en mera
allmän välmåga, än den rikedom, som samlas på några
krämarehänder. I Schweiz, der man någon tid
försökt sig med frihandel, har man kommit till insigt
om, att den är ruinerande för landets industri,
hvarför en återgång i protektionistisk riktning numera
äfven der eger rum.
Ryssland nöjer sig icke med de höga
införseltullar, det redan har, utan vill ytterligare höja dem.
Så talas det om, att allt arbetadt jern skall komma
att draga en tull af 25 à 30 % af värdet, liksom i
Amerika, för att ej nämna de öfriga europeiska
länderna, som alla, med undantag af Sverige och Norge,
samt naturligtvis England, hafva mer eller mindre
hög införseltull å jern, som från råmaterialet i mer
eller mindre grad blifvit förädladt.
Skola vi med sådana fakta för ögonen fortfarande
äflas att vara frihandlare och vidhålla ett system,
som, sedan länge af de anseddaste statsmän i andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
