- Project Runeberg -  Om den engelska frihandeln /
44

(1880) [MARC] Author: Jules Borain
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutdiskussion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig gällande, då en eller annan industriidkare,
gifvande bröd åt hundratals arbetare, trots ogynsamma
förhållanden i flera afseenden, kämpat sig fram till
en oberoende ställning, och lyckats förvärfva någon
förmögenhet, under det att köpmannen eller
bankiren, han må nu tillhöra den germaniska eller
semitiska racen, får opåtaldt ega sina millioner,
förvärfvade på mer eller mindre hederligt sätt. Märkvärdigt
är äfven, att vi svenskar, som ha en afgjord
förkärlek för nästan allt som är utländskt, tillegnande
oss både likt och olikt, vare sig på det andliga eller
materiella området, under det att vi ringakta, hvad
vi sjelfva ega eller kunna åstadkomma, icke följa
utlandets exempel beträffande våra tullförhållanden, utan
i den saken visa en sjelfständighet eller rättare
envishet, som till och med en Don Quixote skulle
afundas oss.

Man har alltid — och det med skäl —
framhållit, att den ’grad af kultur, som ett land uppnått,
står i sammanhang med och bestämmes af den
ståndpunkt, som dess industri intager, och att en nation,
utan annan näring än jordbruket, blott tagit de första
stegen på odlingens bana. Menniskan lefver icke
allenast af bröd. Med den stigande odlingen kom
industrien eller andra näringar än jordbruket för att
tillfredsställa menniskans mångfaldiga behof, och det
blir derför hennes skyldighet att vårda dessa
näringar så att de trifvas och förkofras. Uraktlåter hon
detta, glömmer hon, att menniskoslägtet är indeladt
i större familjer, som vi kalla nationer, hvilka hvar
för sig kämpa för oberoende och välstånd, och då
är hon icke värd att ega något fosterland.

Ett ensidigt fasthållande vid frihandelssystemet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelskfri/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free