Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA KAPITLET. En ny regering börjar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
passioner, ja brott. Några af de mest gängse berättelserna om
honom hade sin grund endast i den allmänna afskyn för
hans karakter och fruktan för hans inflytande. Men visst
är, att han var utsväfvande, egennyttig, despotisk och
grällysten.
Utsigten att bli af med hertigen af Cumberland skulle
derför ensam gjort upplösningen af förbindelsen med
Hannover önskvärd, äfven om den ej i andra afseenden varit
för oss en fördel. Senare tider ha visat, hur mycket vi
vunnit på skilsmessan. Det skulle, minst sagdt, varit i
högsta grad olägligt, om den af en engelsk suverän burna
kronan äfventyrats under kriget mellan Österrike och.
Preussen 1866. Många skulle utan tvifvel tyckt, att vårt
konungahus lidit i värdighet, om denna krona våldsamt slagits
af den furstes hufvud, som bar henne, då händelsen gjorde,
att denne furste tillika var Englands konung. Men å andra
sidan skulle det varit orimligt att vänta, att engelska folket
skulle inlåta sig i en strid, med hvilken dess intressen och
ära ej hade det minsta att. skaffa, blott och bart för en af
dess konungafamiljs enskilda angelägenheter.
Lord Melbourne var kronans förste minister, när
drottningen uppsteg på tronen. Han var en man, som då och
alltjemt sedermera var synnerligt afhållen af drottningen
och för hvilken hon hade det största förtroende. Han var
en godhjertad, något flegmatisk natur, rättvis, ja äfven
högsinnad mot politiska motståndare och mot vänner hjertlig och
älskvärd som få. Någon stark karakter var han dock ej.
Han var ej en man, som kunde få skördar att växa der
de ej redan förut funnos i grodd. Han var en vänlig
rådgifvare åt en ung drottning, och till sin lycka hade den
unga drottningen sjelf ett tillräckligt godt förstånd, för att
ej vara helt och hållet beroende af andras råd.
Lord Melbourne var ej en statsman. Hans bästa
egenskaper voro, om vi undantaga hans godhjertenhet, rent
negativa. Olyckligtvis nöjde han sig ej med det rykte för en viss
flegmatisk godmodighet, som han utan tvifvel gjorde skäl för.
Han sökte äfven gifva sig utseende af att vara en ohjelplig
lätting, själlös och likgiltig för allt. Medan han i sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
